Ska man äta frukost eller är det bättre att låta bli? Vad är en nyttig och hälsosam start på dagen? Brommanytts personliga tränare och kostrådgivare Charlotte Beijer delar med sig av sina bästa frukosttips. Vi är alla olika. Vissa älskar sin frukost och för andra är den inte lika viktig, därför är det bra att hitta det som funkar för just dig. – Beroende på vad du har för mål med din hälsa kan du behöva tänka på att du ska få i dig rätt fördelning av protein, fett och kolhydrater, säger Charlotte. Hon menar att det också går bra att hoppa över frukosten om du kan få rätt fördelning av dessa makronutrienter ändå, under resten av dagen. – Hos många av mina klienter ser jag att de gillar frukost men inte alltid hinner eller prioriterar att göra frukost på morgonen. I stället köper de något i ett kafé eller en mataffär på väg till jobbet. Jag rekommenderar att man gör i ordning en frukost kvällen innan att ta med. Det blir billigare, godare och mest troligt en bättre näringsprofil än det du köper ute. Overnight oats är en riktigt bra frukost som går snabbt att ordna dagen innan. Charlotte själv älskar morgonen och beskriver sig själv som en riktig frukostmänniska. – För mig ger frukosten en bra start på dagen, jag blir på bra humör och får energi. Eftersom jag tränar en del, jobbar och är småbarnsförälder så behöver jag frukosten för att kunna prestera bra i allt detta. Min dag startar alltid med en proteinrik frukost som gör att jag står mig mätt länge. En frukost med protein ger en bättre mättnadskänsla, det kan också bidra till att sötsug minskar. När du äter en proteinrik frukost stimulerar du proteinsyntesen – processen där kroppen bygger nya muskelproteiner och reparerar skadad vävnad. Hon understryker att det också kan vara viktigt att få i sig kolhydrater och fett, allt beror på vem du är - din ålder, livsstil, sjukdomar och annat. När Charlotte ser över sina klienters kostplan, så är en vanlig ändring just proteinmängden i deras måltider, främst frukosten som ofta innehåller mest kolhydrater. – Inget är fel med kolhydrater men mer protein kan utöver minskat sötsug även hjälpa klienter bland annat med viktnedgång. Ofta kan jag göra små förändringar så de får sin gröt, smoothie, overnight oats eller vad det nu kan vara som de föredrar till frukost. En gröt som innehåller mest kolhydrater kan göras mer proteinrik genom att tillsätta proteinpulver, kvarg, ägg eller något annat proteinrikt livsmedel. Mitt uppdrag är att de ska lyckas med sina mål och då vill jag göra om deras favoritfrukostar så lite som möjligt. Det ska vara både enkelt och roligt att gå på en kostplan! Charlottes bästa frukosttips Äggmuffins med kalkon och keso Ingredienser: 50 gram ost 4 skivor kalkonpålägg 0,5 dl keso 3 ägg Gör så här: 1. Sätt ugnen på 200°C (vanlig ugn) eller 180°C (varmluft). 2. Skär kalkonen i mindre bitar. 3. Riv ost. 4. Vispa ihop äggen. Tillsätt kalkon, ost och keso. 5. Häll äggblandningen i muffinsformar och grädda dem i ugnen i cirka 12 minuter tills äggen är fasta.

Om du tar en promenad i Bromma Kyrka på lördag eller i Södra Ängby på söndag så går det utmärkt att kombinera rundorna med ett och annat loppisfynd. Båda områdena har nämligen promenadloppis i helgen. Återbruk ligger Helena Lyth varmt om hjärtat. Hon har varit på flertalet bakluckeloppisar och promenadloppisar och känner sig övertygad om att Södra Ängby med sin tydliga områdesbegränsning är en perfekt plats för en promenadloppis. – Dessutom tror jag att promenaden kan locka arkitekturintresserade då Södra Ängby är helt unikt, det är ett av få områden i Stockholm som klassats som riksintresse och är kulturskyddat. Här är det som upplagt för både loppisfynd och arkitekturspaning, säger Helena Lyth. I höstas lade hon upp förslaget till Södra Ängbys Villaförening och fick ett rungande ja. Nu på söndag, 19 maj, är det premiär för promenadloppis i Södra Ängby, i skrivande stund har 44 adresser anmält sitt deltagande, i parken mitt i området kommer det även vara försäljning. I Bromma Kyrka har man haft promenadloppis i flera års tid och på lördag är det dags igen. Förra året anordnade Barbro Stenberg eventet, hon fick mersmak och anordnar även i år. – Det var stor uppslutning förra året, cirka 65 hushåll ställde upp bord vid sina infarter. På promenadloppisen säljs allt mellan himmel och jord. Förra året kom folk från Uppsala i norr och Haninge i söder, berättar Barbro Stenberg. Var när hur Bromma Kyrka: Promenadloppis lördag 18 maj klockan 11 - 15 Södra Ängby: Promenadloppis söndag 19 maj klockan 13 – 16. Försäljning äger även rum i ”Bilparken”. 

I onsdags (8 maj) sänkte Riksbanken styrräntan för första gången på åtta år. Räntan sänktes från 4 procent till 3,75 procent. Experterna tror på ytterligare två till fem sänkningar i år. Text: Christina Sahlberg Riksbanken skriver följande i sitt pressmeddelande: “Inflationen närmar sig målet samtidigt som konjunkturen är svag. Riksbanken kan därför lätta på penningpolitiken. Direktionen har beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent.” Hur påverkas våra boräntor? Bankernas rörliga boräntor brukar följa Riksbankens styrränta ganska tight. Och redan samma dag som Riksbankens besked sänkte storbankerna och Länsförsäkringar sina listräntor för rörliga bolån med 0,25 procentenheter. Många av de andra bankerna har redan sänkt sina rörliga räntor under våren så det återstår att se hur de väljer att agera nu. Enligt uppgifter från 2023 låg medelvärdet för lån på bostadsrätter i Stockholms län på cirka 2,9 miljoner kronor och för villor på ungefär 6,8 miljoner kronor. Med tanke på Brommas popularitet och att området har en blandning av bostadsrätter och villor, kan genomsnittliga bolån i Bromma antas ligga i närheten av eller över dessa nivåer. Om Riksbanken sänker styrräntan fem gånger i år (med 1,25 procentenheter totalt) kommer snitträntan för rörliga lån att sjunka från cirka 4,75 till 3,50 procent. Det skulle betyda: ● Bolån på 3 miljoner. Räntekostnaderna går från 142 500 till 105 000 kronor om året, före ränteavdrag. 37 500 kronor lägre ränteutgifter per år. ● Bolån på 5 miljoner. Räntekostnaderna går från 237 500 till 175 000 kronor om året, före ränteavdrag. 62 500 kronor lägre ränteutgifter per år. ● Bolån på 7 miljoner. Räntekostnaderna går från 332 500 till 245 000 kronor om året, före ränteavdrag. 87 500 kronor lägre ränteutgifter per år. Vilka banker har sänkt? Sedan slutet på förra året har bankerna sänkt enligt följande (fallande ordning och i procentenheter). Dagens (13 maj) listränta i parentes: ● SBAB: 0,3 (4,92 %) ● ICA Banken: 0,25 (5,24 %) ● Landshypotek Bank: 0,2 (5 %) ● Hypoteket: 0,35 (4,56 %) ● Skandia: 0,15 (5,44 %) ● Ikano Bank: 0,13 (5,28 %) ● Stabelo: 0,13 (4,74 %) ● Länsförsäkringar: 0,30 (5,69) ● Danske Bank: 0,05 (5,79 %) ● Nordea: 0,25 (5,74 %) ● SEB: 0,25 (5,74 % - träder i kraft 15 maj) ● Swedbank: 0,25 (5,69 %) ● Handelsbanken: 0,25 (5,69) Bankernas snitträntor (april) i fallande ordning: ● ICA Banken: 4,65 % ● Nordea: 4,89 % ● Swedbank: 4,79 % ● Hypoteket: 4,80 % ● SEB: 4,74 % ● Handelsbanken: 4,73 % ● Landshypotek Bank: 4,54 % ● SBAB: 4,69 % ● Stabelo: 4,73 % ● Ikano Bank: 4,64 % ● Länsförsäkringar: 4,69 % ● Danske Bank: 4,66 % ● Skandia: 4,63 % ● Ålandsbanken: 4,71 Om Christina Sahlberg Gör: Sparekonom på Compricer, har en magisterexamen i ekonomi från Stockholms universitet samt bachelorexamen i psykologi från Swinburne University of Technology i Melbourne. Har gett ut fyra böcker om privatekonomi hos bokförlaget Polaris. Ålder: 54 Familj: Två vuxna barn Bor: Radhus i Ulvsunda Intressen: Beteendeekonomi, det vill säga forskning om vilka effekter psykologiska och sociala faktorer har på vårt beteende när det kommer till ekonomi. Resa och uppleva nya saker. Den senaste resan var en vandring till Mount Everest Base Camp i Nepal. 

Efter en virusinfektion för 14 år sedan förändrades allt för Brommakvinnan Johanna och hon blev liggande i ett mörkt rum i flera år. Det skulle senare visa sig att hon drabbats av ME/CFS. Idag finns ingen behandling som kan bota den neurologiska sjukdomen. Johanna, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, var i 30-årsåldern när hon insjuknade i ME/CFS, något som skedde i två etapper. Efter en virusinfektion 2010 återhämtade hon sig inte ordentligt. I samma veva höll hon på att ta sin kandidatexamen och märkte tydligt att hjärnan inte orkade processa på samma sätt som tidigare. – Min toleransnivå blev bara sämre och sämre och sedan kom den stora fysiska kraschen en tid efter examen, berättar hon. I flera års tid blev Johanna liggande i ett ständigt mörklagt rum, till en början även med hörselkåpor på sig. Hon berättar att hon plötsligt inte tålde vare sig ljud, ljus eller aktiviteter i någon form. – Under den här tiden fick jag verkligen anstränga mig över mina gränser för att över huvud taget kunna laga mat, äta, sköta min hygien och handla mat. Jag kunde knappt kommunicera, så det skedde med anhöriga via chat och de gånger jag behövde prata med myndigheter och läkarkontakter var enormt påfrestande. Först drabbades hon av panik. Hon förstod inte vad som hände och beskriver det som en känsla av att livskraften sögs ur henne. Hon sökte sig till vården och det skulle dröja många år innan diagnosen ställdes. – Det är svårt att få hjälp eftersom man ännu inte vet hur sjukdomen fungerar och vad den beror på. Några botemedel finns tyvärr inte än. Hon erbjöds olika former av samtalsterapi och olika behandlingar som sades kunna mildra symptomen för en del ME/CFS-patienter. Dessvärre tillhörde inte Johanna den skaran. – Av de få som jag hört om som blivit friska eller friskare, har ofta blivit det på egen hand och med tiden. De som drabbas i yngre år tycks också ha lättare att tillfriskna. Vad som gjort andra friska verkar vara högst individuellt. Hon känner sig sviken av samhället och känner många i samma situation som upplever det på samma sätt. – Vi får lida i det tysta. Jag upplever också att det finns en attityd kring att det är något fult att vara långtidssjuk – att man som individ själv måste gjort något för att ha hamnat där eller inte gjort tillräckligt för att ta sig ur det. Utöver att det kan ta lång tid innan man får rätt diagnos skulle jag säga att för min del är det att inte bli betrodd av Försäkringskassan som är det största sveket. Hon har gjort allt i sin makt för att försöka bli frisk, och ger inte upp. – Det finns nog ingen i mitt tillstånd som inte skulle försöka allt de kan för att bli friska. ME/CFS är inget jag önskar min värsta fiende. Jag har testat allt från ändrade levnadsvanor till dieter och passande former av fysisk aktivitet, men det har inte räckt, det är mer komplext än så. Jag har inga ekonomiska medel att testa de mer kostsamma alternativen. Johannas sjukdom har gjort henne fattig och hon har levt på existensminimum i snart 15 års tid. Hennes föräldrar har bidragit med en del för att få livet att gå ihop vilket gjort att hon fått ihop till överlevnad, men inte till livskvalité. En del av Johannas symptom finns där hela tiden medan andra kommer och går. Hon lider av PEM (post-exertional malaise) som innebär att kroppen inte svarar på återhämtning som den normalt ska. Hon beskriver det som att hon känner sig som en urvriden trasa även efter vila. När hon anstränger sig mentalt eller fysiskt kan det dröja veckor innan hon återgår till sitt eget normalläge. Hon upplever heller inte att det finns någon korrelation mellan graden av aktivitet och mängden vila. Hon kan aldrig förutspå hur mycket och under hur lång tid hon behöver vila efter aktivitet. – Hur mycket jag än vilar kommer jag dessutom aldrig ens i närheten av samma skick som innan jag insjuknade. Min kropp är mörbultad som om jag gått en boxningsmatch och med ständig mjölksyra i benen som efter högintensiv aktivitet trots att jag bara rört mig i hemmet eller på korta promenader. De här smärttillstånden vaknar jag med och jag känner av dem under all min vakna tid. Jag har vant mig vid dem, de är mitt nya normala. Hon berättar att den kognitiva förmågan har förbättrats sedan hon först kollapsade, men den är långt ifrån där hon var innan. – Om jag anstränger mig för mycket så återkommer en brinnande känsla i hjärnan, det är som att den blir överhettad likt en dator. Jag har inte samma kvicktänkthet, tappar ord, och har framför allt långt ifrån fungerande mental uthållighet. Det märks att hon blir trött av att svara på alla frågor och vi får ta många pauser under intervjun för att den här artikeln ens ska bli verklighet. Hon drabbas också ofta av infektioner trots att tester visar att hon inte har nedsatt immunförsvar. Dessutom besväras hon av diverse intoleranser – histaminintolerans, ljus, ljud, lukt och kemikalier i dofter och produkter samt många olika livsmedel klarar hon inte längre av. En typisk dag för Johanna innebär att hon den mesta av tiden har behov av att ligga ned med stöd för ryggen, huvudet och nacken. Hon rör sig endast små, små korta sträckor i hemmet och utanför. Vid få tillfällen rör hon sig lite längre, alltid med en period av vila som följd. – Vila måste alltid planeras in som en del av aktiviteten och ofta är jag tvungen att acceptera att jag måste avboka saker i sista stund. Jag måste planera och portionera ut aktiviteter över flera dagar. Det kan handla om att inte duscha, tvätta och dammsuga på samma dag. Att upprätthålla rutiner är A och O. Hon äter så nyttigt som möjligt och försöker leva, så långt det går, som att hon är delaktig i samhället precis som innan insjuknandet. – Att uppnå mina mål, där en viktig del är vägen till självförsörjning är viktigt för mig. Det krävs envishet, tålamod och en vision om något bra. Jag försöker sänka mina krav på mig själv, men det är svårt. Jag vill fortfarande så mycket, den delen har inte förändrats, men nu behöver jag ha med mina begränsningar i beräkningen. Samtidigt försöker jag bearbeta den sorg som det innebär att ha drabbats som jag har. När hon blickar mot framtiden är det med blandade känslor och tankar, hon kastas mellan att känna stort hopp om en bättre framtid och att känna uppgivenhet och rädsla. – Kanske kommer min bästa tid någonsin, det är vad jag drömmer om. Eller så behöver jag leva så här livet ut, skulle jag verkligen orka det? Är det värt det? Jag tycker det är naturligt att uppleva båda sidor och allt däremellan. Det sociala livet är nästintill obefintligt. – Jag är ofrivilligt socialt isolerad till följd av sjukdomen, och det är nödvändigt för mig att spara min energi till det absolut nödvändigaste. Min sjukdomsbild bidrar också till slitningar i mina relationer, nästan alla mina vänner har fallit bort i en kombination av att jag inte orkat vara en vän till dem, men också att de avvikit. Jag var singel när jag insjuknade och har lång väg kvar till att över huvud taget klara av att dejta någon. Jag känner mig inte som mig själv i och med mitt tillstånd så det känns svårt att involvera en till part. Till andra som är drabbade av ME/CFS, och till deras anhöriga vill Johanna lämna några ord: – Det går inte att begära att förstå varandra helt och fullt, eftersom vi alla har helt unika upplevelser av det här livet och så även av sjukdomen. Men vi kan bemöta varandra med respekt och acceptans, just där vi är, det är en sorts kärlek i sig som alla har behov av. Den 12 maj uppmärksammas Internationella ME/CFS-dagen ME/CFS klassificeras som en neurologisk sjukdom enligt Världshälsoorganisationen WHO. Personer med ME/CFS beskriver en extrem fysisk och mental utmattning ofta i kombination med sjukdomskänsla. Kännetecknande för sjukdomen är en nytillkommen och oförklarad trötthet/utmattning som inte går att vila bort.

Den elfte maj är det Chokladbollens dag. Brommanytt har träffat Ida Alhbin, butikschef på Vivels Brommaplan, för att ta del av recept och få hennes bästa tips kring den smaskiga och omåttligt populära lilla bollen. Blir man sugen på något sött går det snabbt och smidigt att slänga ihop ett gäng chokladbollar. Ingredienserna finns ofta hemma och tillagningstiden är minimal, ingen gräddning behövs. Alternativen till den klassiska chokladbollen som började rullas någonstans under 1940-talet är idag många - rawfoodbollar, nötbollar, äppel- och mandelbollar. Den allra godaste chokladbollen är ändå den klassiska, som är rullad i pärlsocker, tycker Vivels Ida Alhbin. När det kommer till bollens storlek är hon dock flexibel. – Ibland passar det sig med en liten, medan man andra gånger är i behov av en riktig rackare, säger hon och skrattar till. Recept och mått är A och O enligt Ida. Viktigt är också att smöret stått framme tillräckligt länge så att sockerkristallerna smälter ordentligt. – Gör man mindre mängder kan man höfta lite med måtten, men är det stora mängder är det strukna mått som gäller. Man måste knåda ordentligt för att undvika smörklumpar. För mycket kakao kan ta över och göra så att de andra smakerna försvinner. Ett vanligt misstag är att man inte arbetar med smeten tillräckligt länge – ju mer tid och kärlek man lägger på arbetet, desto godare resultat. En trend bland chokladbollar nu är att man doppar dem i choklad och pyntar med torkade bär eller spritsad choklad, något som Ida tror att vi kommer se mer av i framtiden. Chokladbollar rullade i strössel tror hon dock är en passerad trend. – Ett hemligt knep för att få till en riktigt god chokladboll är att tillsätta salt. Lite, lite salt höjer och tar fram smakerna mycket mer, avslöjar Ida.

För 18 år sedan var kokainet Mattias Voltaires bästa vän. Mot alla odds blev han ren efter 13 år i missbruk. Idag driver han en privat öppenvårdsbehandling i Stockholm och brinner för att hjälpa människor ur sitt missbruk. Mattias bodde i en villa i Norra Ängby tillsammans med sin mamma och pappa, en storasyster och en lillasyster. Somrarna spenderades på landstället i Värmland. Idylliskt på många sätt och han minns uppväxten som fantastisk. Däremot kände han sig alltid annorlunda. – Jag kände mig utanför fast jag inte var det och var otroligt rädd som liten. Rädd för att inte vara omtyckt, rädd för att vara ful, för att inte duga. Han kämpade med läs- och skrivsvårigheter men var i stället talangfull i de praktiska ämnena så som slöjd, bild och idrott. – Hela tiden fanns en känsla av att jag inte dög, att allt jag gjorde var att ställa till det och jag kände mig oälskad fast jag inte var det. Jag hade en ständig längtan efter att bli sedd. Redan i tidig ålder började han att klottra, han beskriver det som att han sökte spänning och kickar i allt. Den första sinnesförändrande substansen han testade var alkohol, då var han i tolvårsåldern. – Den upplevelsen var fantastisk, alla rädslor försvann och jag vågade göra saker jag aldrig testat innan, jag kunde prata med tjejer, prata med äldre, jag vågade börja ta för mig och mitt självförtroende växte. Efter alkoholdebuten testade Mattias hasch flera gånger, men gillade inte effekten. Flera gånger i veckan under sina tonår sniffade och boffade han sprayfärg, tändargas, bensin och lim. Missbruket började tidigare än han själv förstod och efter många års experimenterade under tonåren tog det raketfart när han var omkring 18 – 19 år. – Då provade jag amfetamin och jag bokstavligen talat älskade effekten! Jag såg inte där och då att jag var fast, men det var aldrig kul att bara dricka, jag ville ha amfetamin för att det skulle vara kul att festa. För jag såg det ju bara som att jag festade, jag använde ju inte dagligen utan på helgerna. Ibland kunde det gå några veckor eller kanske någon månad mellan gångerna. Det jag inte förstod då var att beroende ju är en sjukdom som är progressiv, den blir värre med tiden. Mycket riktigt så eskalerade det. När Mattias var i 25-årsåldern använde han droger varje helg och det hade gått över till kokain som mer och mer blev hans allt. – Hade jag aldrig provat droger så hade jag nog blivit alkoholist och hade jag inte provat alkohol skulle jag ha blivit besatt av något annat – arbete, träning, shopping… Många är inte medvetna om att beroende till största delen är en genetiskt överförbar sjukdom. Man kan också hamna i missbruk om man upplevt trauman som ofta gör att man vill döva sina känslor, man använder mer och mer, det övergår i ett missbruk och senare utvecklar man ett beroende av substansen. Jag är ganska säker på att jag har den genetiska delen och den märkte jag av redan som litet barn – jag sökte alltid kickar och bekräftelse. Alkohol och droger blev lösningen, effekten som Mattias fick beskriver han som otroligt kraftig. Många av hans vänner tog också droger men fastnade inte på samma sätt. – Det finns studier som visar på att de som föds med den genetiska delen har mindre dopamin i hjärnan, så allt som ger en positiv effekt hos mig blir betydligt starkare. Åren gick och Mattias mådde bara sämre och sämre. Mot slutet mådde han konstant dåligt och ångesten var kraftig och kronisk. Han behövde hela tiden mer och mer kokain, men mängden han snortade och rökte räckte inte till. Dessutom var han till sist tvungen att ägna sig åt kriminalitet för att kunna finansiera sitt missbruk. – Konsekvenserna blev värre och värre, jag önskar inte min värsta fiende det måendet jag hade mot slutet. Jag ville bara ta livet av mig men var för rädd för det. Att sluta var extremt svårt. Han klarade att hålla upp korta perioder – två veckor, en månad, men så trillade han dit igen. – Jag kunde ligga och gråta på soffan och ville bara dö för jag orkade inte längre. Jag förstörde för allt och alla runt omkring mig och inte minst för mig själv så jag var villig att gör allt för att bli nykter. Efter någon dag mådde jag lite bättre och då hade jag glömt hur dåligt jag mådde. Det var som en blixt från klar himmel och gick på automatik att skaffa mer. Detta mentala tillstånd gör det så svårt att behandla beroendesjukdom. Hade man haft cancer hade man släppt allt och åkt till sjukhuset för behandling men eftersom beroendesjukdomen är centrerad till sinnet, hjärnan, så säger hjärnan att jag måste ha det en sista gång för att må bra. Jag var sinnessjuk mot slutet och höll på att förlora precis allt. Ingen närstående kunde förstå varför jag inte slutade när allt rasade runt mig. Det var först när Mattias gick en behandling för beroende som en förändring startade. Sex månaders nykterhet, sedan trodde han att han var klar. Han klev ut i samhället igen, övertygad om att han var frisk från sitt beroende. – Hjärnan lurade mig att det skulle gå bra men jag tog ett återfall som var fruktansvärt. Den upplevelsen var verkligen hemsk. Jag ringde min terapeut igen och berättade, och alla pusselbitar föll på plats. Äntligen började jag ta tillfrisknandet på allvar och även gå på 12-stegsmöten regelbundet. Mitt nykterhetsdatum är 18 juni 2006. Till en början gick Mattias på mötena nästan varje dag, rädslan att börja knarka igen var extremt stor. Än idag går Mattias på 12-stegmöten en gång i veckan, han försöker leva efter 12-stegsprogrammet genom att hjälpa andra, försöker vara ärlig – framför allt mot sig själv. Han pratar med vänner i programmet om hur han mår i stället för att hålla det inom sig, jobbar med sina rädslor och försöker hela tiden sträva efter att bli en bättre människa. – Hela tiden funderar jag på hur jag kan hjälpa andra, jag gör små inventeringar på kvällen om hur min dag varit, vad jag kunde gjort bättre eller annorlunda, berättar han. – Mötena ser jag som mitt insulin, så länge jag gör det jag behöver göra så fungerar jag som en vanlig människa.

Brommanytt har träffat Paola Eklund Braconi, som efter många år som egenföretagare valde att sadla om – till spårvagnsförare. Idag kör hon med stor stolthet Tolvan i Bromma och tvärbanan Sickla – Solna samt Bromma flygplats – Alviks Strand. Länge var Paola Eklund Braconi egenföretagare och sysslade med turism och affärsutveckling mellan Italien och Skandinavien. Hon har alltid älskat utmaningar och alltid velat testa sina gränser. – Jag vill prova många saker som jag känner mig attraherad av och började tröttna på konsultarbetet som innebar oändliga arbetstider, att alltid vara tillgänglig och tråkiga kunder. Dessutom ville jag känna mig samhällsnyttig och göra något som jag direkt kunde se effekt av i samhället. Idag kör jag folk till och från skola, arbete och nöjen. De sitter där i en vacker och bekväm vagn och tittar ut medan jag säkert kör dem runt i Stockholm. En stad kan leva utan konsulter, men inte utan transporter, säger Paola och ler brett. Hon är fascinerad av spårvagnar och ser dem som mäktiga maskiner – stora, stolta, kraftiga och nästan lite skrämmande. – Titta noggrant på gamla Tolvan till exempel! Varje gång jag sätter mig på en spårvagn och ska köra i väg med den så känner jag mig viktig! Jag styr över en sådan stor mekanisk jätte som låter, gnisslar, skramlar, men som gör det som jag bestämmer. Det är en mäktig känsla! Paola står längst fram i Tolvan som svischar fram genom Äppelviken och stannar vid station Klövervägen. Ett gäng människor kliver på, några går av. En ensam äldre man går tyst in och sätter sig lugnt ner, tre tonåringar kliver på och skrattar högt åt något de tittar på i en telefon. En kvinna med barnvagn försöker få tyst på sin missnöjda lilla bebis och ett par i övre tonåren sitter och halvsover. Paola reflekterar över hur mycket hon faktiskt ser och hör under sina arbetsdagar. – Och så dofterna som kommer från passagerarna! Parfymer på fredagskvällar, hamburgare och pommes frites en lördagskväll, ibland öl… Det är inte alltid trevligt men detta är att köra en spårvagn! Jag kommer nära inpå människor, och jag ser dem, men de ser ofta inte mig. Ibland tänker jag att jag ska skriva en roman om alla livshistorier som döljer sig bakom de passagerare som kliver av och på, säger Paola. 

I drygt 40 år arbetade Kerstin Dennemark som lärare i Södra Ängby Skola och undervisade i franska, engelska och tyska. Hon är nu pensionerad sedan 2008 men minns åren på skolan med värme. Av: Elin Bisander När jag skulle börja sjuan minns jag hur min storasyster sa ”Åh, ska du få Kerstin, hon är helt underbar!” Min syster hade precis börjat gymnasiet och hade i tre års tid haft Kerstin i engelska och franska under tiden hon gick i Södra Ängby. Jag hade alltså höga förväntningar på den där Kerstin när jag kom inrusande, sist av alla, tillsammans med min kompis Moa i släptåg. Vi hade haft svårt att hitta till rätt klassrum och lektionen hade börjat fem minuter tidigare. Min första lektion med Kerstin. Jag minns inte de exakta orden hon sa, men hon var inte glad. Låt mig säga att hon fick oss att förstå att det här med att komma sent - det var inget man gjorde till Kerstins lektioner. Högröd intog jag en plats i klassrummet, och minns att jag tänkte att det här var den värsta läraren jag någonsin träffat. Ack, så fel jag hade, det dröjde inte länge innan jag förstod att jag aldrig skulle få en lärare som Kerstin Dennemark igen, hon var och är den bästa läraren jag någonsin haft. Kerstin var fyrkantig när det gällde några saker. Hon krävde att hennes elever skulle komma i tid. Läxorna skulle göras. Inget prat eller trams på lektionerna. När vi respekterade hennes regler så blev hon en mjukis utan dess like. Jag minns en lektion när vi alla låg före våra mål, och en tjej i klassen hade fått en personsökare. Kerstin tyckte det var så häftigt så hon lämnade klassen och gick till lärarrummet för att ringa till personsökaren för att se hur den funkade. Hon var nyfiken och glad, ställde frågor och satt och pratade med hela klassen som om vi var hennes bästa vänner. Hon hade ett recept innehållande disciplin, humor, värme och förståelse – och proportionerna var helt perfekta. Det var så skönt med Kerstin, för vi visste vad som krävdes och det fanns liksom inget utrymme för strul. Det gav mig ett lugn och samtidigt studiemotivation som gjorde att jag fick bra betyg i både tyska och engelska. När jag nu får kontakt med Kerstin, 25 år senare, minns hon mig mycket väl. Hon minns också att jag kom för sent första lektionen och ber om ursäkt för att hon skrämde upp mig. Vi pratar om hennes sätt, att hon var väldigt bestämd, men rättvis. Jag är nyfiken på om det var en roll hon satte sig in i för att det var ett måste som lärare. – Det är nog sådan jag är som person, jag kan inte påstå att det var en roll jag spelade. Jag vet att jag kan se ganska bister ut normalt och det kanske påverkade att man upplevde mig som bestämd. Min ambition var att vara rättvis, men jag vet inte om jag alltid lyckades, berättar Kerstin. Hon menar att det är viktigt som lärare, utöver att man har gedigna ämneskunskaper, att skapa arbetsro i klassen och se till att alla blir sedda. – Med 30 elever i klassen är det inte det lättaste. Man måste också tycka om sina elever och trivas med ungdomar – de måste känna att jag som lärare står på deras sida. Mitt mål ska vara att få mina elever att tycka det är roligt att lära sig språk. Den största utmaningen var att hela tiden få klassen på banan och få dem språkintresserade. Under de senaste åren hade jag en klass i engelska som hade mycket liten kunskap i svenska. Där kände jag att jag jobbade i motvind och fick uppbringa all min fantasi för att få dem intresserade av engelska. Det var en klar utmaning. Kerstin trivdes väldigt bra under alla åren som hon jobbade i Södra Ängby Skola, mellan 1967 – 2008. – Många undrade varför jag inte sökte mig till gymnasiet, men saken var den att jag blev mer och mer inarbetad på Södra Ängby. Det var spännande att följa syskon och ingen dag var den andra lik. Därför kände jag ingen direkt anledning att börja på en annan skola. Dessutom var både elever och föräldrar i regel mycket studiemotiverade, berättar hon. Än idag, 16 år efter att Kerstin slutade jobba på Södra Ängby, kan hon sakna pulsen på skolan och alla personligheter hon kom i kontakt med. Något hon däremot är tacksam över, är att hon slapp problemet med mobiltelefoner under sin tid som lärare. – Alla hade inte mobiltelefon i skolan när jag slutade som lärare, telefoner var ännu inte ett problem tack och lov. Enligt min mening har de i dag tagit alldeles för stor plats i skolungdomars liv och bör inte förekomma under skoltid. Själv skulle jag ha blivit mycket illa berörd om jag fått reda på att fusk förekommit med hjälp av mobiltelefoner eller om jag blivit filmad utan min vetskap. Man kan nog säga att elevers skoltid totalt förändrats efter sociala mediers intåg. Än idag träffar Kerstin det hon med glimten i ögat kallar ”ett tjejgäng”, med tolv före detta kollegor från skolan. De träffas regelbundet och pratar gamla minnen, något som Kerstin finner mycket stimulerande. Utöver det läser hon mycket, och så tränar hon tre gånger i veckan. – Jag mår bra av det, och det ger struktur åt vardagen, jag försöker hålla i gång så mycket som möjligt. Hon ser tillbaka med glädje och värme på sin tid på Södra Ängby och är väldigt glad över när elever på olika sätt visat att de tyckte om att lära sig språk, och bekräftar att Kerstin bidragit till det. – Skolan betydde mycket och var en trygghet för många elever. Det var god stämning och jag trivdes jättebra! Själv är jag glad över att jag kommit i kontakt med Kerstin och att jag fått tala om för henne hur betydelsefull hon var för mig under de här åren. Varmt tack! Om Kerstin Dennemark Gör: Pensionerad lärare, arbetade på Södra Ängby Skola 1967 – 2008 och undervisade i språk. Intressen: Träning, läsning, umgänge med familj och vänner. Familj: Änka, två döttrar som bor i Stockholm, fyra barnbarn. Ålder: 82 år.

Hur mycket du betalar för din bilförsäkring beror på vilken bil du ska försäkra, vem du är, var du bor och vilket försäkringsbolag du väljer. Enligt en miniundersökning hos Compricer verkar vi få relativt låga försäkringspremier i Bromma samtidigt som det finns stora skillnader mellan försäkringsbolagen. Detta påverkar din försäkringspremie: 1. Vilken typ av försäkring du behöver/väljer. När du försäkrar din bil kan du välja en trafikförsäkring (som du måste ha enligt lagen), en halvförsäkring eller en helförsäkring. I och med att helförsäkringen täcker mer än både trafikförsäkringen och halvförsäkringen så kostar den också mer. 2. Vilken bil du har. Hur mycket din bil är värd, det vill säga det belopp som ska försäkras, påverkar direkt försäkringskostnaden. Vissa bilmodeller och bilmärken betyder också generellt dyrare försäkringar. Dyra och exklusiva bilar är ofta mer stöldbegärliga samtidigt som vissa bilmodeller statistiskt sett har utsatts för fler inbrott än andra modeller. Även reparationskostnader och priser på reservdelar kan påverka försäkringskostnaderna. 3. Hur gammal du är. Priset på din bilförsäkring varierar delvis med din ålder. Generellt gäller att ju äldre du är desto lägre risk anser försäkringsbolaget att du har. Självklart ökar risken igen vid riktigt höga åldrar. Hur många år du har haft körkort är också något försäkringsbolagen tittar på. Det kan vara upp till 100 procent dyrare att försäkra en 18 – 25-åring än någon som är äldre på grund av att yngre förare tenderar att vara mer riskbenägna och är enligt statistik oftare med i olyckor. Om du är kvinna eller man spelar ingen roll längre för vilken premie du får betala. Fram till år 2012 var premierna för kvinnor och män olika. I och med att män statistiskt har en högre skaderisk än kvinnor var deras premier tidigare generellt högre. Numer är denna typ av diskriminering borttagen. 4. Hur långt du kör. Hur mycket du förväntas använda din bil påverkar också försäkringskostnaden. Om du till exempel behöver köra en lång sträcka till jobbet varje dag ökar risken för olycka, och försäkringspremien höjs. När du tecknar en bilförsäkring är det viktigt att alltid uppge korrekt uppskattad körsträcka för att försäkringen ska gälla. 5. Din körstil. En del försäkringsbolag beräknar din premie efter din körstil. Detta kan göra en stor skillnad på premien, framför allt för unga som statistiskt bedöms ha en högre risk. 6. Var du bor. Var du bor kan ha en stor påverkan på hur mycket du får betala för din bilförsäkring. Generellt sett är det dyrare att ha en bilförsäkring i storstaden än i mindre städer. Anledningen är att i större städer så håller ofta trafiken ett högre tempo och det finns många fordon och trånga gator. Försäkringsbolagen gör också riskbedömningar utifrån vilket område du bor i. Bor du i ett område där det varit många inbrott, skador och trafikolyckor så kommer din premie att bli högre. Det innebär att olika områden inom samma kommun kan ha olika premier. 7. Hur du bor. Hur du bor kan också påverka ditt pris. Hos vissa bolag kan du som bor i villa till exempel få lägre premie än du som bor i lägenhet. Ofta hänger detta ihop med hur du parkerar din bil under natten. Om du parkerar din bil på gatan blir din försäkring dyrare än om du parkerar den i ett garage, i och med att risken för skador och inbrott är högre på gatan än i garaget. 8. Vilket försäkringsbolag du väljer. Det går inte att säga att ett försäkringsbolag alltid är bättre och billigare än ett annat. I och med att bolagen tar alla aspekter ovan i beaktande när de sätter priset på din försäkring, så kan det variera stort. Försäkringsbolagen värderar aspekterna runt dig och din bil olika och har ofta olika skadestatistik för din bil eller det område där du bor. Ta alltid för vana att jämföra bland olika bolag när det är dags för en ny försäkring. Otrohet är också något som rekommenderas när det kommer till försäkringar. Trohet lönar sig sällan om du vill hålla kostnaderna nere. Premiekostnad för att försäkra en Polo i Bromma och andra städer En jämförelse av en 10 år gammal VW Polo, visar på premier mellan 2 796 och 5 736 kronor per år (snittpris 4 266 kronor) för en helförsäkring (radhus, parkering på tomten) i Bromma. I en annan stad hade premierna varit annorlunda. (snittpris): ● Norrköping: 5 148 kr ● Kiruna: 5 304 ● Skövde: 5 574 kr kr ● Göteborg: 5 904 kr ● Stockholm: 8 496 ● Lund: 12 348 kr Det verkar alltså som om det är bra att bo i Bromma när det kommer till bilförsäkringar. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har bilstölder minskat med 45 procent mellan 2013 och 2023 i hela landet och det troliga är att Bromma har relativt lite skador och stölder när det kommer till bilar. Om Christina Sahlberg Gör: Sparekonom på Compricer, har en magisterexamen i ekonomi från Stockholms universitet samt bachelorexamen i psykologi från Swinburne University of Technology i Melbourne. Har gett ut fyra böcker om privatekonomi hos bokförlaget Polaris. Ålder: 54 Familj: Två vuxna barn Bor: Radhus i Ulvsunda Intressen: Beteendeekonomi, det vill säga forskning om vilka effekter psykologiska och sociala faktorer har på vårt beteende när det kommer till ekonomi. Resa och uppleva nya saker. Den senaste resan var en vandring till Mount Everest Base Camp i Nepal.

Johan Hillborg provade på jakt första gången för 17 år sedan och blev fast direkt. På frågan om vad som får honom att älska att jaga är svaret enkelt: Spänningen! Det är slutet av april och våren lyser med sin frånvaro. Jaktsäsongen är över för i vår sedan en månad tillbaka och pausad fram till oktober, då Johan kommer att ge sig ut igen. – Att vara ute med kompisar i naturen är ju alltid trevligt, men framför allt är det väldigt spännande när ett djur närmar sig. Det är något ursprungligt från jägar- och samlarsamhället som slår an, berättar han. Han jämför det med att elda en brasa på Valborg: – Man vill fälla ett djur men verkligen inte skadeskjuta, precis som man vill se på en vacker eld, men den får absolut inte sprida sig och orsaka eldsvåda. Samma sak är det med jakt, och det handlar om djuret i första hand, men jag vill ju heller inte göra bort mig inför jaktlaget. Det är bara upp till min egen skicklighet och erfarenhet hur det går. Han tycker att nästan all jakt är kul, men om han själv får välja så vinner jakt på dov- och kronhjort i Sörmland eller ripjakt på fjället. – De flesta jaktdagarna får man inte bra skottlägen så det är mycket väntan och lite action. Det är ju mysigt att grilla korv med jaktkompisarna och så men det är inte riktigt det man sätter väckarklockan 4.30 en regnig dag i november för – det är för att få återuppleva de där magiska sekunderna när en hjort närmar sig… att stå helt blickstilla och höra ljudet av pulsen slå. Runt 30 dagar om året är Johan ute och jagar. Oftast är det klövvilt – rådjur, dovhjort, kronhjort, vildsvin och älg. – När man jagar klövvilt med hund så är man verkligen ett jaktlag. Det brukar vara två eller tre hundförare som går med sina hundar och så är det tio passkyttar, alltså jägare, som sitter tyst och stilla i ett jakttorn och väntar. Ibland är Johan ute och smygjagar på egen hand. – Då klär man ut sig till buske och letar vilt med kikare. Hittar man vilt försöker man smyga sig inom till skjutavstånd utan att djuret ser, hör eller känner lukten av en, det är inte helt lätt. Smygjaga funkar bäst i gryning och skymning när djuren är ute på fälten, berättar han. Förutom tjusningen med att jaga vilt så förespråkar Johan att äta just viltkött. – Anledningarna till att det är bättre att äta vilt än nöt, fläsk och kyckling är många. Vilt är enligt Världsnaturfonden det enda klimatvänliga köttet. Vilt får även grönt ljus vad gäller biologisk mångfald och användning av bekämpningsmedel. Sedan kan man lägga till att vilt är fritt från antibiotika. Även friska kor och grisar får mängder av antibiotika, speciellt i många andra länder än Sverige. De argumenten som Johan själv känner mest för är att vilt lever fritt. – De lever ett helt naturligt liv från början till slut, får äta vad de vill, para sig naturligt och ta hand om sina egna ungar. Kalvar kan stå i en ladugård och råma dygnet runt dagarna efter att de skiljs från kon. Allt detta slipper viltet, de kan också röra sig helt fritt året om bortsett från något viltstängsel här och där. Jag vill inte predika vad andra ska äta och är verkligen inte någon renlärig ”viltarian”, men jag tror att många tänker att viltkött bara är för jägare och inte ser det som ett alternativ, men det är det. Johan tror att de främsta anledningarna till att många inte väljer viltkött är fördomar om både prisnivå och svårighetsgrad när det gäller tillagning. – Vilt är inte dyrare än bra nötkött. Sedan verkar många tro att det krävs speciella kunskaper när man tillagar viltkött, men man kan tillaga det på samma sätt som nötkött. Han tror även att tillgängligheten ställer till det. – Sedan jag började jaga har jag ofta fått frågan om hur man får tag i viltkött och om man kan köpa kött av jägare. Svaret är ganska enkelt – nej, man kan inte köpa kött av jägare eftersom nästan alla äter upp sitt viltkött själva. Man skjuter sällan så mycket att inte familjen kan äta upp det. 

Mördarsniglar, larver och rådjur – det är vanliga skadedjur i Brommas trädgårdar. Brommanytts egen trädgårdsmästare Anna Svensson lär oss hur man håller dem borta, och hur man blir av med dem. Problemen med rådjur är ganska stort i Brommas trädgårdar, de är orädda och rör sig gärna även inne i villakvarteren. Där äter de glatt på trädgårdsväxter, extra gott verkar det vara med unga skott på träd och buskar, lökväxter såsom tulpaner och krokus, rosknoppar och örtartade prydnadsväxter. Inte alltför sällan uppstår skador på trädstammar när rådjuren har varit på besök. Anna Svensson, som är trädgårdsmästare i Bromma, får ofta frågor kring vad man kan göra för att slippa rådjursbesök. – Att sätta upp ett staket eller stängsel runt trädgården som är minst 1,8 meter högt är det mest effektiva skyddet, men det är inte alltid vare sig görbart eller önskvärt. Nyplanterade träd och buskar kan skyddas genom att hägna in dem med hönsnät eller liknande. Det är också bra att sätta stamskydd runt trädens stammar. Vissa material med speciell lukt kan verka avskräckande under en viss tid, exempelvis otvättad fårull, blodmjöl, vitlöksvatten och urin. Det finns växtskyddsmedel framställt av fårtalg som avskräcker rådjuren med sin doft och som sprejas på växter. Det allra bästa är dock att försöka välja växter som rådjuren inte tycker lika mycket om. Några av de växter som Anna erfar brukar få vara i fred är bland annat narcisser, till exempel pingst- och påskliljor samt alliumväxter, lavendel och kryddväxter.

Dags att hälsa våren välkommen! Har du bestämt dig för hur och var du ska fira Valborg? Brommanytt har här några förslag på brasor och festligheter i Bromma med omnejd. Tisdagen den 30 april är det Valborgsmässoafton, det firas på många olika håll. Vi har spanat in vilka event som finns i Bromma, men även ett stenkast ifrån. Kyrksjön/Snorreängen Valborg arrangeras av Mälarscouterna, körens skönsång sponsras av Norra Ängby Trädgårdsstadsförening. Aktiviteter från klockan 18.30. Brasan tänds klockan 20.00. Västerortskören sjunger tillsammans in våren klockan 20.05. På ängen kommer det att finnas kafé, fiskedamm, kokosbollskatapult, spik i stock, klubba råtta, pilpoker, chokladhjul, försäljning av brända mandlar, popcorn och sockervadd. Betalning sker med swish eller kort. I infotältet på plats kan du även köpa kuponger som används för betalning. Ålstensängen Valborg arrangeras av Trädgårdsstadsföreningen. Försäljningen startar klockan 18.00. Vårtal av Benjamin Dousa, VD Företagarna klockan 20.00. Vårsånger framförs klockan 20.15. Elden tänds klockan 20.30. Kören är tillfälligt ihopsatt och består av sångare från Västerleds församling och andra i området, den leds av dirigent Jenny Åkerman. Höglandsskolan och Äppelviksskolans skolklasser arrangerar försäljning av kaffe, kakor, godis, popcorn, sockervadd med mera. De arrangerar även lekar och fiskedamm. UF-företag från Bromma och Blackebergs gymnasium finns på plats för att sälja sina produkter. Sundby Arrendevägen/Småbrukarvägen (ödetomten vid Sundbyskolan). Spånga Hockey Team 10 arrangerar firande i samverkan med Spånga egnahemsförening och sponsorer. Valborgskör finns på plats och sjunger in våren. Firandet startar klockan 18.00. Elden tänds klockan 19.00. Under kvällen erbjuds tävlingar med fina priser, lotteri, ansiktsmålning, fiskedamm, korvgrillning, försäljning av sockervadd, och ett välfyllt kafé. Drottningholm Lovö hembygdsförening arrangerar Valborgsfirandet i Drottningholmsparken, på ängen mellan Götiska tornet och hundön. Program från klockan 20.00. Brasan tänds klockan 21.00. Välkomsttal, hyllningstal till våren och körsång står på schemat. Kaffe, korv och enklare förtäring kommer att finnas till försäljning. Riddersvik/Hässelby Vid Riddersviks Herrgård firas våren in, Hässelby Scoutkår står bakom arrangemanget. Försäljning startar klockan 18.00. Fackeltändning av brasan av scouter i Hässelby Scoutkår klockan 20.00. Järfälla Manskör sjunger in våren klockan 20.15. Elden släcks och all försäljning avslutas klockan 21.30. På plats finns fiskdamm, popcorn, sockervadd, godisremmar, kokosbollskatapult och kafé.

Olivia Harm spelar i högsta ligan i Alvik Baskets damlag som och förra helgen tog hon SM-guld i Scania cup i U19 kategorin, dessutom blev hon utvald till Scania Queen. Framtidsdrömmen är att bli proffsspelare. Förra helgen var intensiv för Olivia Harm med sex matcher mot lag från Finland, Norge, Sverige och Danmark utspridda på tre dagar tog Alvik Basket hem guldet. Olivia Harm spelar främst forward. Efter finalen blev fem tjejer valda till All Star Team vilket innebär att en jury valt ut turneringens fem bästa spelare med en blandning av olika positioner. Av dessa fem väljs Scania Queen ut, och det blev Olivia! – Det kändes jättekul så klart! Jag kände att jag hade en bra turnering, gjorde en del poäng och spelade bra försvar men vi spelade även bra som ett lag och hade bra kemi, berättar hon. När Olivia var liten inspirerades hon av att hennes mamma spelat basket och när Olivia fyllt sex år började hennes storebror spela. – När jag och mamma var och kollade på hans träningar insåg jag att jag också ville börja spela. Det fanns ett flicklag som var ett år äldre än jag som tränade innan min bror och när de såg att jag började skjuta på korgarna frågade de om jag ville vara med. Det råkade faktiskt vara min mammas gamla coach som coachade laget jag fick vara med i och det var där allt började. I sommar siktar Olivia på att representera U20 i landslaget. Efter ett landslagsläger i maj och ett i juni där hon medverkar tas ett lag med tolv spelare ut som kommer att representera Sverige, dessa kommer att spela de Nordiska Mästerskapen (NM) i juni och Europeiska Mästerskapen (EM) i juli. Det blir en hel del träning för Olivia då hon går en NIU-utbildning på Bromma Gymnasium – ett gymnasieprogram där man får kombinera studierna med en sport, basket i Olivias fall. – Jag tycker om att man kan kombinera basket och studier. Vi har två basketpass och ett gym-pass i veckan vilket verkligen gör att man utvecklas som atlet. Lärarna har förståelse för att man idrottar och hjälper till om man får svårt att få ihop träningen och studierna. Det här har verkligen varit ett bra alternativ för mig! Vad är det du gillar med basket? – Jag gillar att det är ett lagspel och att man blir som en familj med sina lagkamrater. Sedan finns det många olika roller, man kan vara lagkapten men man har även ha olika styrkor som alla är nödvändiga. Några som skjuter bra, är bra på att attackera, passa, spela försvar, blocka skott och så vidare. Framtidsdrömmen är att få spela basket som ett proffs. – Jag vill kunna åka runt i Europa och spela i de bästa ligorna och få jobba som proffsspelare. Målet är även att få representera damlandslaget i Sveriges landslag. I Svenska Basketligan dam utses i april varje år Årets Stjärnskott, Olivia som är en av de yngre spelarna blev nominerad och knep tredjeplatsen. – Jag blev väldigt glad, det är alltid kul att bli uppmärksammad! Om Olivia Harm Gör: Spelar basket i Alvik baskets damlag, går i trean på NIU-utbildning och juridikprogrammet på Bromma Gymnasium. Ålder: 18 år. Familj: Mamma Jenny, pappa Tomas och storebror Linus. Intressen: Basket, bakning och mode. Förebilder: Caitlin Clark och Stephen Curry.

Sparkling Moment i Äppelviken och Sundbyberg är nominerade till Årets Arbetsgivare på frisörgalan som arrangeras av Frisörföretagarna och går av stapeln imorgon. Brommanytt har träffat en av de två ägarna, Elin Kringstad. Imorgon lördag går Årets Frisör-gala av stapeln på Winterviken i Stockholm. I tävlingen lyfter man fram branschens talanger från hela Sverige. De olika kategorierna som finns att tävla i är Årets Klippning, Färg, Texturerade, Avantgarde, Kollektion, Brud, Nykomling, Look, Barberare - klassisk, Barberare – modern, Barberare – skägg/mustasch och slutligen Årets Arbetsgivare som företaget med de två frisörsalongerna i Äppelviken och Sundbyberg, Sparkling Moment, är nominerade till. – Det här känns så himla roligt, vi är superstolta! Elin Kringstad är märkbart rörd och glad över nomineringen. Hon driver företaget tillsammans med kollegan Lisa Lundberg, de två startade sin första salong tillsammans för snart nio år sedan. Den ligger i Sundbyberg och två år efter att den startade slog portarna upp till systersalongen, Moment i Äppelviken. – Kanske sticker vi ut lite bland andra företag i branschen då vi lägger stor vikt vid att vara den bästa arbetsplatsen för frisören. Många utgår från att göra de snyggaste håren – det gör vi också, men vi tror att om man ska lyckas med det måste man börja med kärnan, frisörerna som gör håren. Om de mår bra, utvecklas, tjänar bra och trivs på sina jobb så kommer de att leverera, säger Elin Kringstad. På salongerna i Äppelviken och Sundbyberg arbetar tolv frisörer, alla arbetar på båda salongerna. – Tanken bakom det är att vi ska vara ett lag tillsammans allihop, säger Elin. Hon tycker att de gjort sig förtjänta av priset som Årets Arbetsgivare och förklarar de slitit hårt för att komma dit de är idag. – Vi har valt att jobba hårt varje dag för att vara den bästa arbetsgivaren i branschen. Vinner vi detta blir det ett kvitto på att vårt sätt att arbeta är bra och lönar sig! Imorgon går alltså galan av stapeln, och Brommanytt önskar Moment stort lycka till! 

Varje lördag slår Abrahamsbergskyrkan upp sina portar och bjuder in till loppmarknad och kafé - Reprisen. 40 engagerade volontärer ligger bakom arbetet som möjliggör viktiga samhällsändamål både i Sverige och i utlandet. Det är fredag i Abrahamsbergskyrkan. Här arbetas för fullt inför morgondagens veckovisa event – Reprisen. På plats är 15 personer som sorterar kläder, böcker, husgeråd, mindre möbler och mycket annat som kommit in. Kläder fräschas till och stryks, varor repareras. Allt ska prissättas och läggas fram. En fast skara är på plats varje fredag. Bland dem är Lars Axelsson, som är en av fem personer som sitter i ledningsgruppen för Reprisen. – Kaféet sköts av ett annat gäng som är uppdelat i fem grupper med sex i varje grupp. Allt som säljs i kaféet är hembakat. Vi är totalt 40 volontärer som är involverade och vi har alltså inga lönekostnader, berättar han. Varorna som säljs är sådant som blivit skänkt, det händer också att de får ta del av dödsbon. – Hållbarhet är ett tema i Abrahamsbergskyrkan. Att inte alltid köpa nytt utan återanvända eller lämna vidare till nya brukare är en del av en hållbar livsstil. Många som skänker gåvor till oss säger att det känns skönt att det de skänker kommer till användning och att det är fint att det kan ge intäkter till bra ändamål, berättar Lars.

Maria Borgström jobbar med akupunktur och österländsk medicin. Hennes kunder kommer till kliniken i Riksby för att få hjälp med att behandla bland annat migrän, yrsel, sömnproblem, magproblem och klimakteriebesvär. När Maria först läste till hälsopedagog och massageterapeut så började hon intressera sig för akupunktur. – Det var något som bara kom till mig. Så jag började läsa på och kolla upp vilka utbildningar som fanns. Jag kände att den österländska medicinen var väldigt spännande. Efter en introduktionsdag på Neijing, skolan som hon sedan gick, så var hon fast. – Min lärare var helt fantastisk och jag är så glad att jag tog det steget, mot akupunkturen. Hon gick en treårig akupunkturutbildning på Neijing Akademin i Enköping och basmedicin på Axelsons Institute i Stockholm. I slutet av akupunkturutbildningen gjorde hon praktik i Kina, på ett kinesiskt sjukhus. – Att få se hur det går till när den österländska och västerländska medicinen samarbetar på samma sjukhus var en otrolig upplevelse. – Jag har fortfarande kontakt med många från min klass och träffar flera på Svenska Akupunkturförbundets vidareutbildning som vi har två gånger om året. Där utbyter vi erfarenheter och håller oss uppdaterade om vad som händer i världen kring akupunktur. Direkt efter utbildningen startade hon kliniken som hon nu drivit i 13 år. Hon behandlar framför alla många olika typer av stressproblem. – Det är ofta stress som är grunden till många obalanser. Jag behandlar många med migrän, yrsel, sömnproblem, magproblem och klimakteriebesvär men även en hel del olika smärtor - framför allt i rygg, nacke och fingerleder.

Strax över 100 barn och vuxna i Bromma har just nu den beviljade insatsen kontaktperson – en insats via socialtjänsten som kan göra stor skillnad. 22 klienter väntar på rätt matchning. Hos Bromma stadsdelsförvaltning handläggs många ärenden årligen som handlar om kontaktpersonsuppdrag. Kontaktpersonen fungerar som en medmänniska till en person som har någon form av intellektuell, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Att vara kontaktperson innebär inte att man har en anställning med lön, det är ett frivilligt engagemang där kontaktpersonen får ett arvode för utfört uppdrag. De personer som får en kontaktperson har sökt och efter en utredning blivit beviljade insatsen från socialtjänsten. Susana Soto är kontaktsekreterare på Bromma stadsdelsförvaltning och handlägger ärenden som berör klienter 0 – 65 år med funktionsnedsättning, äldre samt klienter inom socialpsykiatrin som är mellan 18 och 65 år. Hos stadsdelsförvaltningen jobbar ytterligare en kontaktsekreterare som har hand om uppdrag som rör barn och unga. – Att hitta rätt och matcha klienten med rätt kontaktperson är viktigt. Det kan ta sin tid innan klienten som är i behov av en kontaktperson faktiskt får en, men har man tur så kan det gå väldigt fort. Det är matchningen som avgör. Jag försöker i så stor mån som möjligt utgå från klientens önskemål av kontaktperson när jag ska tillsätta ett uppdrag. Jag brukar alltid fråga klienterna vad de har för förväntningar av insatsen, vilka aktiviteter de önskar göra och vilken typ av kontaktperson de vill ha. Jag ställer exempelvis frågor om kontaktpersonens könstillhörighet och ålder spelar roll, berättar Susana. Att vara kontaktperson innebär att man träffar sin klient, vanligtvis två gånger i månaden. Telefonkontakt mellan träffarna tillkommer. Vilka aktiviteter man gör i uppdragen kan variera och är individuellt från uppdrag till uppdrag. – Det är klientens val av aktiviteter som ska styra vad man gör i uppdraget. Sedan planerar man tillsammans inför aktiviteten. Vanliga aktiviteter är promenader, fika, bio och besöka museum tillsammans, berättar Susana. De klienter som beviljas kontaktperson via vuxenenheten bedöms oftast vara socialt isolerade. Det kan vara personer som saknar ett socialt nätverk som vänner eller familj, och en meningsfull fritid med olika typer av aktiviteter. Klienterna har även oftast någon form av funktionsnedsättning. – Många gånger är det personer som för det mesta håller sig i sin hemmamiljö. För dessa klienter spelar kontaktpersonerna en betydelsefull roll i deras liv. Kontaktpersonen blir en engagerad medmänniska som klienten kan umgås med utanför hemmet. Bara en sådan sak som att prata med någon utomstående upplevs som mycket värdefullt. Det är enkla saker som många tar för givet men som är långt ifrån självklart för vissa, säger Susana. I dagsläget väntar 22 klienter i Bromma på kontaktperson, Bromma stadsdelsförvaltning hoppas att flera ska söka uppdrag hos dem. – Jag vet många tillfällen där insatsen gjort stora förändringar i klientens liv. Flera kontaktpersoner har berättat om hur klienten de matchats med till en början varit väldigt blyga, tysta och med få eller kanske till och med inga vänner, berättar Susana och fortsätter: – Med tiden tillsammans med kontaktpersonen, genom att prata och komma i andra sociala sammanhang, växer de och gör framsteg. Vissa klienter som inte vågat åka ensamma i kollektivtrafiken börjar ta tunnelbanan själva. Klienter som kanske har haft svårt med sociala relationer vågar gå in i förhållanden och skaffa vänner tack vare stödet de fått. Uppdraget som kontaktperson kan passa många. I dagsläget finns kontaktpersoner som är studenter, heltidsarbetande och pensionärer – alla med sin egen bakgrund och livserfarenhet. – Alla våra kontaktpersoner är värdefulla och vi behöver verkligen alla slags människor som kontaktpersoner. Baserat på min erfarenhet så ser jag att man gärna ska ha fyllt 23 då man blir kontaktperson. Det som är viktigt om man vill bli kontaktperson är att man är en trygg och stabil vuxen som kan bidra med tid och engagemang för någon annan. De krävs ingen särskild utbildning eller särskilda färdigheter för att bli kontaktperson. Du ska kunna bidra med din tid nu och även för en period framåt i tiden. Och framför alla ha viljan att finnas där för någon annan, avslutar Susana. 

Den 15 april 1957 slog portarna upp för alla biosugna i Blackeberg och Bio Kaskad fyller således 67 år idag. Det firar man med att bjuda in till gratis filmvisning ikväll. Sedan biografen i Blackeberg öppnade för 67 år sedan har lokalen använts både som fritidsgård och för teaterföreställningar och musikarrangemang. Sedan 2018 visas det film igen parallellt med att lokalen hyrs ut till möten för bostadsrättföreningar, som replokal för teatergrupper och annat. Det är den ideella föreningen Off Stockholm som hyr och förvärvar lokalen. – Mestadels hittar blackebergsbor hit, men vi har märkt att fler och fler åker en bit för att besöka vår mysiga biograf. Jag brukar alltid fråga besökarna varifrån de kommer och sist var det människor som hade kommit från andra delar av Bromma och även från Lidingö, berättar Sebastian Sköld som är platschef. Kvällen till ära visas Ingmar Bergmans film Sommarnattens leende, en film som hade premiär 1955. – Dagen firas genom att vi visar en film som var ungefär från samma tid som när Kaskad öppnade. Det är ju lite kul att samma film har visats i de här lokalerna på den tiden, säger Sebastian Sköld.  Ikväll klockan 18 börjar filmen, och gratisbiljetten hämtar du på plats.

Bagarnas Bagare och Bagarnas Bageri, det är två nya kategorier som presenteras under Svenska Gastronomipriset 2024. Park Bageri & Konditori och deras Josefin Åhlfeldt är nominerade till båda kategorierna. Kockarnas kock, Konditorernas Konditor, Servitörernas Servitör, Sommelierernas Sommelier… det är kategorier som sedan start funnits med under det årliga eventet där branschen själva får rösta. Nytt för i år är Bagarnas Bagare och Bagarnas Bageri – två kategorier som Josefin Åhlfeldt och Park Konditori är nominerade till. – Det är kul att vi bagare fått en egen kategori så vi slipper stå i ett hörn som små mjöltomtar, säger Josefin och skrattar till. När hon, tillsammans med sin kollega tog över Park för 15 år sedan hade ingen av dem erfarenhet av att driva bageri. Resan har varit lång och varumärket har fått växa långsamt. Josefin är självlärd bagare. – Har man driv, passion och vilja kan man lära sig yrket, men det tar tid. Jag har alltid haft ett stort intresse för bakning och har många kollegor och vänner att tacka för att jag lärt mig hantverket, som bara blir roligare och roligare hela tiden ju mer jag lär mig, säger hon. 100 bagare runtom i Sverige har röstat på fem bagare och fem bagerier vardera, som de tycker har högst kompetens i Sverige. – Det känns naturligtvis fantastiskt kul att vi är nominerade, och mycket ärofyllt att ha blivit framröstad av branschkollegor. Många andra på listan är mina förebilder, och som litet lokalt bageri i Bromma är vi superglada att få vara med! Josefin tror att hon och Park blivit nominerade eftersom de är duktiga inom sin egen changer. – Vi har kämpat hårt för att bli bra vilket många har uppmärksammat. Min kompetens är ju framför allt att baka med äldre spannmålssorter, och där är vi unika. De produkterna är mer krävande och svårare att baka med, det kräver mycket träning. Men det är det värt eftersom de både är smakmässigt överlägsna, ekologiska och tillsatsfria. Vad skulle det betyda om du vann Svenska Gastronomipriset för Bagarnas Bagare? Josefin skrattar till. – Det kommer ju aldrig hända, det skulle vara helt sjukt. Ja, det skulle vara det roligaste som kan hända mig. Jag tror det är svårt men det hade varit helt fantastiskt! Hur det går avgörs 13 maj. Stort lycka till önskar vi Josefin och hennes gäng på Park Bageri & Konditori! Om Josefin Åhlfeldt Gör: Driver Park Bageri & Konditori i Äppelviken Bor: 300 meter från Park Ålder: 39 Familj: Sambon Mikael och barnen Doris, 7 och Hedvig, 11 Intressen: Mat, bakning och odling Favoritbakverk: Croissant. ”Det är det svåraste vi gör. Roligt att baka och fantastiskt att äta.” Vad är svenska gastronomipriset? Svenska Gastronomipriset är ett årligt event som bygger på en omröstning bland kockar, konditorer, servitörer, sommelierer och bartenders i Sverige. Ny kategori för i år är bagare, som Josefin Åhlfeldt är nominerad till och bageri, som Park Bageri & Konditori är nominerade till. Priset är en hyllning till restaurangvärldens mest lysande stjärnor. Under ceremonin presenteras ett antal priser där branschen själv får rösta.

I Bromma finns nio utomhusgym. Har du koll på var ditt närmsta gym ligger och vad du kan göra där? Brommanytts personliga tränare Charlotte Beijer hjälper dig. Aldrig är det så skönt att vara utomhus som när den första vårsolen smyger sig på. Kanske tar du en tur i löpspåret, dammar av cykeln eller så är du en av dem som har spanat in något av Brommas alla utomhusgym. Men vet du vad du ska göra på plats? Charlotte Beijer, personlig tränare och kostrådgivare, kommer med sina bästa tips och trix. – Börja med att ta en titt på det utomhusgym du vill börja träna på innan du går dit första gången. Det kan ge dig en uppfattning kring vilka redskap som finns och vad du kan göra där. Utifrån det kan du börja planera vilka muskelgrupper och övningar du vill att ditt träningspass ska innehålla. Charlotte jobbar både online och IRL med sina kunder. Hon har träningsgrupper för gravida och mammalediga samt hjälper idrottare med deras rörlighet. Hon har en bakgrund inom dans och när hon slutade med det började hon intressera sig för gruppträning, gym och kost och utbildade sig till personlig tränare och kostrådgivare. Själv tränar hon på utegymmet i Beckomberga och det vid Stora Mossens idrottsplats. – De två gymmen är helt olika men jag har fått lika bra träning på båda, det handlar om att förbereda sig, säger hon. Charlotte tror att den vanligaste orsaken till att man drar dig för att ta sig till ett ut omhus gym för att träna handlar om okunskap kring redskap och övningar. – Sedan tror jag även att vädret spelar roll och att man kanske tror att det inte går att få till ett bra pass på ett utegym, men det kan man absolut! Hon rekommenderar olika övningar för ben, rygg, mage och armar som går bra att utföra på plats. Vill du köra helkropp kan du plocka ut en eller två övningar för varje muskelgrupp. Ben: Step up, knäböj, utfall, marklyft och enknäsböj Rygg: Latsdrag, rodd, chins, pullups Mage: Knees to elbow, situps (Ta med en yogamatta och utför magövningar du föredrar) Armar: Dips, armhävningar, axelpress – Utegymmet i Beckomberga är väldigt litet och har inte så mycket redskap. När jag är där tar jag med mig långa gummiband och jobbar med dem. Det har hänt att det funnits stora stenar på plats och då har jag använt dem till olika övningar. Hennes tips för att göra träningen så effektiv som möjligt är att ha en tydlig plan innan man går dit. – Du ska veta vad du ska göra på utegymmet när du kommer dit. Ett tips är att köra superset, vilket betyder att du kombinerar två övningar och utför dem utan vila, till exempel först knäböj och sedan rodd. Kör de två övningarna och vila sedan inför nästa set. Fördelarna med att träna på ett utomhusgym är många. Du får frisk luft och solljus (förhoppningsvis), det är gratis och tillgängligheten i Bromma är bra. – För min del har det varit perfekt i början av min föräldraledighet. Det är ju inga problem att ta med sig barnvagnen, vilket jag gjorde. Ibland vaknade min dotter och då satte jag henne i sele och fortsatte träna. 12 effektiva övningar som du kan göra på utomhusgym Step up: Ha foten på en upphöjnad, luta lite fram med överkroppen och använd så lite hjälp från det andra benet som möjligt. Det ben som jobbar, se till att hålla det stabilt, att knät pekar rakt fram och jobba långsamt både på vägen upp och ned. Tänk på att när du går ner med benet igen, att luta fram med överkroppen och höften bak så att sätesmusklerna verkligen får jobba. När vi jobbar i ett långsamt tempo får musklerna jobba under en längre tid och det blir mer utmanande och jobbigt. Knäböj: Stå höft- axelbrett. Gör en knäböj genom att fälla i höften och böj på knäna samtidigt. Se till att ha hela foten i marken under rörelsen. Vikt: Använd dig av en tyngd på utegymmet. Det kan vara en sten eller vikt från "maskinerna". När du gör knäböj i en trämaskin - se till att du kan utföra rörelsen i din rörelsebana och att det känns bra. Utfall: Stå höftbrett. Ta ett kliv bak eller fram och böj båda knäna. Se till att du har vikten på den främre foten. Kom sedan tillbaka till startposition och byt ben. Marklyft: Stå höftbrett, ha trästången nära smalbenen, ta ett grepp på stången precis utanför knäna. Böj knäna lite grann, dra bak axlarna och lås fast dem, ha en rak neutral rygg, ta ett djupt andetag och lyft. Sträck ut höften och kom sedan ner till startläget igen. Enbensknäböj: Använd dig av en box/stol/bänk som passar din nivå. Ställ dig framför boxen och börja med att gör en vanlig knäböj för att veta var boxen är någonstans. Därefter står du på ett ben och sätter dig på boxen och upp igen. Rörelsen ska du försöka göra så kontrollerat som möjligt. Latsdrag: Om det inte finns någon maskin för latsdrag kan du använda gummiband. Fäst gummibandet på ett räcke, sätt dig snett under räcket och håll med raka armar gummibandet med båda händerna. Börja med att dra ner axlarna för att aktivera latsen (stora breda ryggmusklerna), därefter böjer du armbågarna och drar ner gummibandet till dig. Dra ungefär till över brösten och se till att du håller axlarna bak och inte roterar dem framåt. Rodd: Sätt fast ett gummiband. Stå upp. Ta tag i bandet. Dra bak axlarna och ned. Därefter drar du bandet intill dig. Kom sedan tillbaka till utgångsläget och upprepa övningen genom att dra bak och ned axlar innan du drar bandet intill dig. Varför du ska dra bak axlarna först och dra ner axlarna beror på att du aktiverar ryggen mer då och gör inte rörelsen genom att använda armarna för mycket. Att dra ner axlarna gör att du inte spänner nackpartiet. Excentriska Chins/pullups: Hitta ett räcke. Hoppa upp och greppa tag i räcket med böjda armar och hakan över stången. Sänk sedan kroppen långsamt och kontrollerat ner mot marken. När du kommit ner med sträckta armar hoppar du upp igen och upprepar övningen. Om du inte vill hoppa upp kan du ta hjälp av en bänk eller liknande. Tänk på! Aktivera coren, vilket du kan göra genom att vinkla benen fram. Det här är en tuff övning för ryggen/överkroppen, men även för greppet. Om det blir för tungt använd dig av ett gummiband som du fäster fast i stången. Trä in foten i gummibandet för att göra övningen lite lättare. Dips: Sitt på en bänk. Händerna ska vara under axlarna och fingrarna peka framåt. Låt sedan rumpan vara framför bänk/box/stol/soffa. Böj armbågarna till 90 grader och kom sedan upp till raka armar igen. Håll kroppen nära bänken under hela rörelsen. Armhävningar: Stå i en planka på tå eller på knä. Se till att du har en aktiverad core. Böj på armbågarna så långt ner du kan utan att tappa tekniken och kontrollen på coren. Pressa dig sedan upp igen till raka armar. Axelpress: Stå nära redskapet för axelpress, och greppa tag i handtagen. Spänn rumpa och mage och pressa sedan upp trästocken över huvudet och ner igen till startläget. Upprepa övningen. Triceps extension med gummiband: Fäst ditt gummiband i något lågt läge. Ställ dig med ryggen mot gummibandet, luta lite fram, håll gummibandet bakom huvudet. Räta sedan ut armbågarna till raka armar och kom därefter tillbaka kontrollerat till startposition. Brommas utomhusgym I Bromma finns nio utomhusgym med varierande utbud, här hittar du dem: Alviks strand Ligger fem minuters gångväg från Alviks station. På två platser i parken finns ett utegym i trä och metall. Vid redskapen finns ett förslag till träningsprogram. Underlaget är baksand och stenmjöl. Beckomberga Närmaste busshållplats är Styresman Sanders väg, som ligger på Spångavägen. Utegymmet ligger i förlängningen av Grafitgränd i Beckomberga. Redskapen är i metall och trä, underlaget är träflis. Blackeberg Anläggningen ligger cirka 500 meter från Blackebergs tunnelbana. Här finns en skylt med tips på övningar. Underlaget är sten och gummiytor. Judarängen Utegymmet ligger i Judarskogens naturreservat, nära Ängbyplans tunnelbana. Gymmet är belyst, information om övningar finns på en anslagstavla. Redskapen är i trä med ett underlag av träflis. Lillsjön Närmaste tunnelbanestation är Abrahamsberg, gymmet ligger 15 minuters promenadväg därifrån. Information om övningar finns vid respektive redskap. Utegymmet är i trä, underlaget är stenmjöl. Linabergsstigen Cirka 13 minuters promenadväg från tvärbanans hållplats vid Karlsbodavägen. Utegymmet består av redskap i trä och metall på ett underlag av träflis. Mossens 700 meter från T-bana Stora Mossen, utegymmet ligger i anslutning till Stora Mossens idrottsplats. Redskapen är i trä. Solvik Utegymmet ligger vid Solviksbadet, på Ålstens skogsväg 24. Utegymmet är i trä. Tranebergsängen Gymmet ligger cirka 9 minuters promenad från Alviks tunnelbana, vid Tranebergsängens fritidspark. Redskapen är i trä och underlaget är stenmjöl. Vid varje redskap finns förslag på övningar. Samtliga uppgifter om utomhusgymmen kommer från motionera.stockholm Om Charlotte Beijer Gör: Jobbar inom träning och hälsa som personlig tränare, kostrådgivare, online coach och gruppträning. Ålder: 36 år Bor: Beckomberga Intressen: Träning, kost Roligaste träningen: Crossfit

Han har fått en bronsmedalj i SM i mathantverk för sin ost Thurbo och brinner för goda, bra och näringsrika livsmedel. Brommanytt har träffat Jörgen Appelgren, kanske mer bekant som Fabrikör Appelgren. Bakom disken står Jörgen Appelgren, klädd i en tweedkostym och en svart hatt som andas tidigt 1900-tal. Inredningen är som hämtad ur en gammal amerikansk westernfilm och ur högtalarna spelas en jazzig melodi – allt sammantaget känns det som att jag gjort en tidsresa som startade precis i den stund jag satte min fot i lanthandeln på Arkitektvägen i Abrahamsberg. I 40 års tid har Jörgen arbetat med mat på olika sätt, ost har alltid varit det centrala. – Att det blev just ost som jag började producera själv är mer en slump faktiskt. Jag behövde en förändring och hade gått en nybörjarkurs i osttillverkning. Jag föll pladask! Det var så oerhört intressant att jag ville lära mig mer och mer. Att en råvara som mjölk kan bli så många olika ostar med helt olika smaker på grund av en naturlig process där bakterier spelar en helt avgörande roll – det är det som gör det så tillfredsställande att göra ost, berättar Jörgen. 

Den höga inflationen i kombination med höga räntor och hyror medför en stor oro bland många som sparekonomen Christina Sahlberg pratar med. Hennes uppdrag är att på ett enkelt sätt hjälpa andra att ta bättre ekonomiska beslut. – Många har fått det riktigt tufft. Jag märker att många har nått något typ av tak nu då man känner att man inte klarar sig längre. Oron handlar mycket om hur länge det kommer att vara så här kämpigt innan det blir bättre. Många har det riktigt tufft men samtidigt möter jag många som klarar sig men som har svårt att anpassa sig till en lägre levnadsstandard. Många har aldrig varit med om en lågkonjunktur tidigare och har kanske trott att det alltid kommer att vara bra tider. Och för dem tror jag att det är nyttigt att få en verklighetscheck. Ekonomin och konjunkturen går upp och ner så i goda tider gäller det att spara inför sämre tider. Hon arbetar med att sprida privatekonomisk kunskap, uppdraget är att på ett enkelt sätt hjälpa människor att ta bättre ekonomiska beslut. Bland annat skriver hon Compricers veckovisa nyhetsbrev med över 400 000 prenumeranter. – Jag är en generalist när det kommer till ekonomi och fokuserar mest på vardagsekonomi, det vill säga ekonomiska beslut som vi alla ställs inför dagligen. Forskning visar att det gör oss lyckligare att ha koll på sin ekonomi, det håller oss även friskare. Mitt jobb är grymt roligt och känns meningsfullt. Christina understryker att den oro som många känner aldrig är bra eftersom den får oss att bli handlingsförlamade. – Det gäller att man nu sätter sig ner och verkligen tittar på alla sina inkomster och utgifter och funderar på vad man kan förändra. Nästan alla har varit tvungna att göra stora förändringar, berättar hon. Boräntorna (genomsnittsräntorna) har gått från 1,33 procent i februari 2022 till närmare 4,77 procent i februari i år. För ett hushåll med ett lån på 3 miljoner har ränteutgifterna stigit från 3 300 till 11 990 kronor i månaden på två år. – Så stoppa inte huvudet i sanden, gör allt du kan för att skära i dina kostnader, och om du märker att det inte fungerar, att du inte går runt – ta kontakt med en skuldrådgivare i din kommun och be om hjälp. Jag har all respekt för de som redan har gjort allt de kan och som börja bli desperata. Då gäller det att ta den hjälp som går att få. Hur får man pengarna att räcka till i dessa tider? Ekonomin, inflationen, börsen och räntorna går upp och ner och även om det förhoppningsvis snart blir bättre tider så kommer det att svänga igen. Det gäller att se över sina nödvändiga utgifter, sina icke nödvändiga utgifter och fundera på om man kan få mer intäkter. Börja med att se över dina nödvändiga utgifter såsom elavtal, försäkringar, matkostnader och bolån. Här finns ofta flera tusenlappar att spara. Ta ett avtal i taget och jämför och se om du kan få en liknande tjänst till en lägre kostnad. Se över dina icke nödvändiga utgifter. Här kanske du kan skippa en streamingtjänst/ljudboktjänst och hyra filmer och ljudböcker gratis på biblioteken i stället, ställa bilen och ta cykeln, äta all mat hemma och ta matlåda till jobbet, semestra på hemmaplan och handla second hand i stället för nytt. Fundera över om du på något sätt kan få in mer pengar till hushållsbudgeten. Kan du till exempel hyra ut ett rum i din bostad, sälja saker du inte använder eller ta ett extrajobb? Förutom våra boendekostnader är det maten som står för den största kostnaden för de flesta hushållen. Utöver att ta med matlåda till jobbet i stället för att äta ute spelar inköpsställe av maten stor roll. – Genom att handla i den billigaste butiken kan man spara närmre 20 000 kronor per år hos en familj på fyra personer. Exakt samma mat, men mycket lägre pris. Bilförsäkring är ytterligare en post man kan spara in mycket pengar på genom att jämföra. – Tyvärr är det bra att vara otrogen när det kommer till försäkringar – trogna kunder får betala mer än otrogna. Om jag jämför min bil, en Polo VW 2013, så får jag idag offerter på mellan 191 och 377 kronor i månaden. Besparingspotentialen blir 2 352 kronor på ett år och ju större bil desto mer pengar att spara. Testa att jämföra och se vad du kan spara. Självklart är innehållet i försäkringen viktig men ofta går det att sänka din premie rejält med bibehållet eller bättre skydd. Om Christina Sahlberg Gör: Sparekonom på Compricer, har en magisterexamen i ekonomi från Stockholms universitet samt bachelorexamen i psykologi från Swinburne University of Technology i Melbourne. Har gett ut fyra böcker om privatekonomi hos bokförlaget Polaris. Ålder: 54 Familj: Två vuxna barn Bor: Radhus i Ulvsunda Intressen: Beteendeekonomi, det vill säga forskning om vilka effekter psykologiska och sociala faktorer har på vårt beteende när det kommer till ekonomi. Resa och uppleva nya saker. Den senaste resan var en vandring till Mount Everest Base Camp i Nepal.

Vilse i din egen trädgård? Många är osäkra på var man börjar och vad som är viktigt att tänka på nu när ljuset skymtar i tunneln. Rensa, klippa, så, gödsla? Brommanytts egen trädgårdsmästare Anna Svensson tipsar och lär ut. När det börjar bli lite varmare ute och tjälen gått ur marken är det dags att börja räfsa bort löv, klippa ned vissa perenner och rensa ogräs från förra året i rabatterna. – Var försiktig med att börja för tidigt med att ta bort löven, när temperaturen fortfarande pendlar mellan plusgrader på dagen och minus på natten fungerar de som ett värmande skydd för kommande växter, säger Anna. – Innan trädgården vaknar till liv kan man passa på att få lite färg och liv genom att plantera sådana växter som tål några minusgrader i krukor, exempelvis penséer, jordvivor och ranunklar, eller varför inte narcisser, såsom pingst- och påskliljor? Tänk dock på att rådjuren är väldigt förtjusta i penséer, men däremot brukar narcisser få vara i fred.

Det lilla barnboksförlaget Enelefant har släppt sin första bok – Hälsningar från Stockholm. Affärsidén, utöver att ge ut barnböcker, är att erbjuda unika och nytänkande tavlor och prints.  Det här är en annons från Enelefant förlag AB Enelefant förlag drivs av Thomas Kilström, Andreas Simenius och Tobias Pontvik som bodde på samma gård i Riksby under 13 års tid. Det var där företaget grundades 2020. Deras första bok - Hälsningar från Stockholm är en så kallad coffee table-bok, det vill säga en vacker bok som gärna får ligga framme. – Jag skulle kalla boken för en diskret barnbok då innehållet är unikt med två böcker i en. Boken har illustrationer där man får följa en apa som hittat en kamera som han använder för att fota olika delar av Stockholm Den delen är för att hylla Stockholm, men samtidigt är den rolig för barn tack vare motiven apan fotar, berättar Thomas Kilström som är hjärnan bakom boken.

Företagsidén är att stelna använt matfett för att undvika att det hamnar i avloppsystemet. De fem tjejerna i Bromma Gymnasium som är hjärnorna bakom SolidOil UF har nu gått vidare till SM i Ungt Företagande. Under en tjejmiddag för drygt ett år sedan, när det var dags att diska, var det nära att matfettet i pannan sköljdes ner i avloppet. Inte visste Olivia, Dania, Zuzana, Farzana och Amen att händelsen på deras middag skulle få dem att kläcka affärsidén med stort A. Den 18 mars hade Ung Företagsamhet Stockholm prisutdelning på Brygghuset. SolidOil kammade då hem två priser, för Årets Innovation och för Årets vara. Detta innebär att de går vidare till SM och får tävla mot UF-företag från hela Sverige på Stockholmsmässan i Älvsjö den 28 - 29 maj. En och en halv termin har passerat sedan UF-företaget SolidOil startades. Brommanytt har träffat företagets VD, Olivia Johansson som berättar att det är väldigt roligt att driva ett eget UF-företag samtidigt som det är förenat med en del utmaningar: – Från det att affärsidén var bestämd till att vi hade en färdig produkt tog det väldigt lång tid. Det krävdes en hel del experiment, tester och att vi läste på för att ens veta hur idén skulle bli till verklighet, det vill säga en produkt. Vad får matfett att stelna, och hur? Först testade de med stearin, men kom fram till att det inte var miljövänligt och slopade den idén, de gick vidare till vegetabiliskt gelatin vilket inte gav önskat resultat. Till slut landade de i ett innehåll av vegetabiliskt fett och majsstärkelse. – Vi anser att det ger det bästa resultatet, det går snabbt och är effektivt, berättar Olivia. Hon är glatt överraskad över att hon genom UF-företagandet fått lära sig många olika saker som hon inte hade föreställt sig innan. – Bland annat att pitcha och prata inför folk, att övertyga dem. Man lär sig även att samarbeta i en grupp, att planera och ta ansvar. Det här kräver mycket tid utanför skolan för att hinna med. Jag har även lärt mig saker som har med ekonomi och bokföring att göra, såväl som att resonera om prissättning och massa annat. Idén, som alltså uppkom på tjejernas gemensamma middag några månader innan SolidOil startades, baserades på att de i och med frågeställningen ”Vad ska vi göra med oljan?” lärde sig att det får både ekonomiska och miljömässiga konsekvenser att skölja ner den i avloppet. – Vi lärde oss att många faktiskt inte vet vad man ska göra med matfettet, säger Olivia. Så de skapade produkten SolidOil. Berätta om er affärsidé tillika produkt? – Med produkten ska man på ett enkelt och smidigt sätt kunna stelna det använda matfettet efter matlagning och på så sätt undvika att det förekommer i avloppssystemet vid rengöring. Med vår produkt, som man häller i matfettet efter matlagning när det fortfarande är varmt blir det till en stel massa som man lätt kan skrapa av och sedan slänga i komposten, berättar Olivia. Tjejerna i företaget har redan hunnit stå på två marknader, en i Kungsträdgården och en på Bromma Gymnasium samt på UF-mässan i Mall of Scandinavia. De främsta kunderna är medelålders som enligt Olivia anser att det är något som behövs i deras vardag och hem. – Produkten har emottagits överraskande bra. Det är klart att vi alltid trott på vår idé och vår produkt men vi har tänkt att det kommer bli svårt att övertyga folk om hur viktig produkten faktiskt är med tanke på att den är först ut i sitt slag på den svenska marknaden. Vi är däremot insatta i att det finns liknande produkter i utlandet men är inte ännu insatta i innehållet. Vi använder vårt eget recept eftersom vi provat oss fram till en lösning som håller. Hur ser framtiden ut för SolidOil UF? – Vi i företaget delar en vision om att fortsätta med UF-företaget även efter studenten, framför allt efter att vi vunnit tävlingar och nu ska vidare till SM men också eftersom vi har ett samarbete med HSB Södertörn. Vi tror att vi har en stor möjlighet att nå ut till en större målgrupp och mängd människor för att uppmärksamma företaget och affärsidén men också problemet vi vill förebygga med fettproppar i avloppssystemet. En stor del av företagets vision nu och fortsatt i framtiden är också just att uppmärksamma detta problem som inte så många pratar om, och inte bara sälja en produkt. Det här är SoildOil UF Olivia Johansson - VD Dania Adem - Ekonomichef Zuzana Kjellin Prego - Produkt och inköpschef Farzana Afzali - Marknadsföringschef Amen Ainalem - Försäljningschef UF-företaget startades i augusti 2023 och drivs sedan dess av fem tjejer från Bromma Gymnasium som går sitt sista år på programmet Ekonomi – juridik. Deras produkt gör att matfett i pannan stelnar och lätt kan skrapas av, på så vis minskas fettansamlingar i avlopp som både är ett ekonomiskt och ett miljömässigt problem.

Vad är det som händer med Pripps gamla lokaler mellan Bällstaviken och Ulvsundavägen? Brommanytt har träffat Magnus Thulin, ansvarig tjänsteman för projektet, för att ta reda på vad Brommaborna kan förvänta sig i området framöver. Illustrationer: White arkitekter. Lokalerna, där det under tidigt 70-tal pågick bryggeriverksamhet, har sedan 2004 varit handelsplats och hyrts ut till verksamheter inom handel, upplevelser, kultur och annat. Nu har de flesta hyresgästerna flyttat ut för att bereda plats för ett idrottscentrum. – De återstående hyresgästerna är bland annat Stockholm Vatten och Avfall, Bodyflight, VREX, Indoor Golf och Television Brewing. Ambitionen är att dessa hyresgäster ska kunna och vilja ha kvar sin verksamhet i fastigheten, berättar Magnus Thulin, tillförordnad VD på S:t Erik Markutveckling AB och ansvarig tjänsteman i projektet. Bryggeriet är en fastighet, idag bestående av cirka 100 000 kvadratmeter lokal-area som nu ska utvecklas och hyras ut succesivt. – Bedömningen i nuläget är att utvecklingsprojektet kommer att pågå under de närmaste sju till tio åren, säger Magnus Thulin. Den nya detaljplanen som vann laga kraft i oktober 2023 ändrar den tidigare industriella inriktningen till att omfatta bland annat idrott, kultur och handel. Ett av de första större delprojekten är att i nära samarbete med Stockholms Stads idrottsförvaltning etablera en ny idrottsanläggning, Ulvsunda idrottscentrum, i en av byggnaderna. Ett annat tidigt delprojekt är att skapa en bättre lokal infrastruktur och mer effektiva trafikflöden för att möta framtidens behov kring fastigheten. Övriga delar kommer därefter att utvecklas succesivt i olika delprojekt. Inflyttning av Ulvsunda idrottscentrum är planerat till sommaren 2026. – Ulvsunda idrottscentrum behövs för att säkerställa stockholmarnas tillgång till idrottsytor på både kort och lång sikt. Idrottscentrumets innehåll och läge nära tvärbanan gör att anläggningen bedöms få ett stort upptagningsområde och kunna erbjuda goda idrottsmöjligheter för många stockholmare, berättar Magnus Thulin. Niklas Pettersson är avdelningschef för idrottsverksamhet inomhus på Stockholms stads idrottsförvaltning som har ett nära samarbete med S:t Erik Markutveckling AB. Han betonar vikten av att idrottscentrumet ska fungera för en bred publik. – Idrottscentrumet ska vara lika inbjudande och välkomnande för unga som för äldre, för nybörjare likväl som för elit. En av hallarna planeras få en betydande publikkapacitet, vilket gör att anläggningen blir ett viktigt komplement till stadens övriga arenautbud. Ulvsunda idrottscentrums storlek innebär också en efterlängtad möjlighet att samla större idrottsevenemang under ett och samma tak, i stället för dagens ofta utspridda turneringar och event, säger Niklas Pettersson. Lokalerna i Ulvsunda idrottscentrum utformas för många olika hallidrotter, till exempel handboll, basket och innebandy. Det kommer även att finnas ytor anpassade för bland annat bordtennis, dans, brottning, fäktning, judo, cricket och boule. – Fastighetens storlek, utformning och läge gör att den lämpar sig för många typer av verksamheter. Sannolikt blir det en mix av idrott, kultur, upplevelser, handel, kontor och lager. Lämpliga komplement till idrottscentrumet kan vara restaurang och café, gym och olika fritidsverksamheter. Viss handel och annan närservice behövs också för fastighetens hyresgäster och besökare, samt för grannarna i närområdet. Mina förväntningar är att Bryggeriet i Bromma blir en plats med många skepnader. Idrott är en stor del av platsens innehåll, men kultur, nöje, möten och vardagsliv ska också få utrymme, avslutar Magnus Thulin. 

När Fredrik Claesson provade att skapa i lera första gången blev han fast. I sin lilla verkstad på Långskeppsgatan växer nya föremål fram, och så håller han drejkurser för den som är sugen på att lära sig hantverket. Kärleken förde Fredrik från Lidingö till Bromma, och en viktig aspekt vid husletandet var att det skulle finnas möjlighet att inreda en bra keramikverkstad som låg i huset men ändå avskilt. Det gamla garaget i bottenplanet visade sig vara perfekt med betong- och klinkergolv och med egen ingång. – Min förra verkstad hade fått växa fram hipp som happ och var långt i från optimal, men under tiden jag arbetade där fick jag klart för mig hur jag skulle planera och inreda en ideal arbetsyta, berättar han. Garaget renoverades och förvandlades till en utmärkt keramikverkstad. Fredrik har alltid hållit på med olika typer av kreativt arbete och formgivning. Han utbildade sig på konstskola i London och har arbetat som Art Director på olika reklambyråer sedan dess. Idag arbetar han halvtid som keramiker utöver kommunikationsuppdrag på halvtid. – Jag råkade fastna i keramiken när jag provade första gången och blev fast på en gång, det var som att allt föll på plats. Allt jag tyckte om att hålla på med fanns precis där, i leran. Dessutom finns det nya saker att upptäcka runt hörnet hela tiden, berättar han. Fredriks största utmaning är att få tiden att räcka till, och att prioritera rätt. – Med lera finns det oändligt mycket man kan göra och testa. Och jag vill göra allt på en gång! I sin verkstad håller han kurser där han går igenom hela processen från lerklump till glaserat och färdigt alster. – Kurserna passar både för dig som aldrig provat tidigare och vill prova på och lära sig dreja, beskicka och glasera, och för dig som redan kan hantverket och vill komma och dreja mer. Du jobbar i ditt eget tempo, jag finns med hela tiden och guidar och hjälper till där det behövs. Upplägget är helt fritt och om du hellre vill kavla eller ringla så går det också bra. Jag har haft långt över hundra deltagare och än så länge är det faktiskt inte en enda som inte lyckats lära sig dreja! De flesta går hem med massor av alster – koppar, skålar, fat, små skulpturer… det är bara fantasin som sätter gränser och det brukar vara mycket experimenterande. Fredrik beskriver stämningen på sina kurser som mycket god. – Vi har väldigt roligt! Jag brukar försöka bjuda på fika men de flesta är oftast för upptagna vid sin drejskiva för att tacka ja, säger han och skrattar till. Om Fredrik Claesson Bor: Runstensplan Gör: Driver Fredrik Clay Keramik Ålder: 57 år Familj: Sambon Sofia och hennes söner Svante, 16 och Abbe, 12 samt Fredriks två döttrar Mira, 22 och Nike, 17 och sonen Love 25. Hunden Bruno och katten Iso. Intressen: Keramik och skapande, min segelbåt, min kamera och min motorcykel, min familj. 

Björklunds Hage har stora finansiella utmaningar och haft svårt att betala hyran. Nu har ett temporärt samarbete med Bromma Stadsdelsförvaltning inletts och man hoppas på en långsiktig lösning. Sedan 13 år tillbaka är Tina Andersson verksamhetschef på Björklunds Hage. Hon är djurvårdare i grunden och har arbetat med hästar i många år, varit egenföretagare samt arbetat med barn i olika åldrar i skola, ridskola och 4H-verksamhet. – Gården betyder så mycket för mig, det här är ett drömjobb då jag får möjlighet att både arbeta med djur och ungdomar, besökare på gården, odlingar och annat som hör verksamheten till. Kreativitet är viktigt för mig och jag gillar att skapa nya aktiviteter till alla som kommer hit, säger Tina. Hon berättar att det länge varit en stor utmaning att få tillräcklig finansiering från Stockholms Stad till besöksverksamheten, något som dock fått en tillfällig lösning. – Vi har bland annat ingått ett temporärt samarbete som innebär att besökare ska få tillgång till gårdens toaletter när vi har öppet. Hyran är sänkt till en nivå som är hanterbar just nu. Vi fortsätter att förhandla om ett långsiktigt samarbete med Bromma stadsdelsförvaltning. Om Björklunds Hage Barn- och ungdomsverksamheten Björklunds Hage är belägen i en parklek i Norra Ängby. Parkleken sköts av Bromma Stadsdelsförvaltning, gården och djuren sköts av personalen på Björklunds Hage. Här arbetar ett gäng timanställda och två fasta personal på 75 respektive 25 procent. Gårdens största intäkter kommer från kommunalt stöd och från deras lovverksamhet. Under året håller de i olika evenemang för allmänheten så som läger och djurskötargrupper för barn. Aktuellt på gården Tina och hennes arbetskompisar väntar med spänning på att den nya lekparken ska bli klar. Etapp ett är den stor övre parken som nu får ett helt nytt utseende. Etapp två är lekparken som ligger framför gården, startdatum för detta är ännu inte klart. Just nu går det att anmäla sig till påsklovsläger, sommarlovsläger och ett stort påskevent som äger rum på långfredagen. Påskeventet gör Björklunds Hage i samarbete med föreningen House of Ukraine, som privatperson kan man bidra med en biljett i form av ett gåvoägg till ett barn från deras förening.

Hennes jobb är att stötta blivande föräldrar genom graviditet, födsel och in i föräldraskapet. Och så kapslar hon in moderkakan för mamman att äta. Brommanytt har träffat doulan Anna Bjelkefelt. Tillsammans med sin kollega startade Anna Bjelkefelt för nio år sedan företaget Doulagruppen. Från början hade Anna bara en önskan om att få vara med under förlossningar och stötta, något som kom att ändras med tiden. – Vartefter jag förstod mer kring hur det ligger till i svensk förlossningsvård har min anledning att vilja jobba inom det här ändrats. Nu arbetar jag som doula som en mer feministisk handling, mitt driv är att kvinnor ska få information inför födseln och ha rätt att bestämma över sin egen kropp. En doula är en stödperson som stöttar de blivande föräldrarna genom graviditeten, under födseln och in i föräldraskapet. Doulan har kunskap och förståelse för den fysiologiska processen och hur lättstörd den är. Arbetsuppgifterna är varierande och kan innefatta många olika uppgifter, beroende på föräldrarnas önskemål och behov. En viktig del är att hjälpa föräldrarna navigera i förberedelserna inför födseln och stärka kvinnan att tro på sin egen förmåga. Under födseln är doulan det kontinuerliga stödet och något som Anna beskriver som en beskyddare av föräldrarnas upplevelse. På frågan om vad skillnaden på att föda med eller utan doula kan Anna bara ge ett generellt svar då det enligt henne beror på en rad olika saker och mycket är tillfälligheter som kan handla om exempelvis ifall barnmorskan har tid att vara hos föräldrarna under förlossningen, om man klickar, hur stort stöd ens partner kan vara, om man föder utvilad eller inte och många andra saker. – Att få en positiv upplevelse ska inte handla om tur eller otur. Det finns gott om forskning för att en doulas närvaro gör skillnad, både för hur förloppet fortskrider och hur mammans upplevelse blir. Skillnaden mellan att ha en doula eller att inte ha en doula är kanske framför allt att med en doula vid sin sida ökar chanserna för att du kommer känna dig stöttad, respekterad, älskad och hållen. Den kanske största skillnaden gör vi under förberedelserna. Få har koll på att de har rättigheter när de föder och att många av de rutiner som finns i förlossningsvården inte är evidensbaserade och inte alltid görs för mamma och bebis bästa, även om man skulle önska det. Med en doula får du information och stöd du inte annars hade fått, berättar Anna. Hon ser på det som ärofyllt att bli inbjuden till en födsel och förberedelserna inför den. – Att se hur föräldrar ”teamar ihop sig”, släpper sina hämningar, finner sin kraft och möter sitt barn i total närvaro är magiskt. Det går inte att beskriva det på något annat sätt. När jag smyger i väg från föräldrarna och ger dem tid ihop med sitt nyfödda barn ser jag dem på avstånd och känner mig själv hög av alla hormoner som fyller rummet. Mamman tittar ofta efter mig för att se att jag är kvar och lyckan i hennes ögon och känslan av att ”jag gjorde det” är oslagbar. Alla kvinnor borde få föda på detta sätt - i sin egen kraft. Vi har så mycket att vinna på det, på ett personligt plan för kvinnan och hennes familj men också ett samhälleligt. Anna är även inkapslingsspecialist, vilket kort och gott innebär att hon kapslar in moderkakan efter födseln så att mamman kan äta den, något som för många kanske låter både konstigt och äckligt. – Jag tyckte också att det lät jätteäckligt första gången jag hörde det. Då hade jag inte ätit rött kött på 15 år och fick kväljningar av tanken på att äta ett organ. Men tänk vad man kan ändras och utvecklas om man är intresserad och nyfiken! Jag läste på mer och mer, pratade med olika människor med inblick och till slut gick jag en kurs. Anledningen till att en del mammor vill äta sin moderkaka, ofta i form av kapslar som man sväljer, är för att de hört om de hälsoeffekter det kan ha. Eftersom det inte finns några risker så är fler och fler villiga att prova. Man kan uppleva mer hormonell balans vilket leder till ett jämnare humör, få bättre järnvärden och därmed känna sig piggare, man kan få ökad mjölkproduktion och återhämtningen efter födseln kan snabbas på. Egentligen är det ju inte äckligare än att äta en biff, resonerar Anna. Hon närmar sig nu 150 födslar och förundras fortfarande av hur mycket det finns att lära. – Jag är verkligen ödmjuk inför att jag inte vet allt, men vill alltid lära mig mer, hålla mig uppdaterad kring forskning, sjukhusrutiner med mera för att jag utvecklas och får mersmak. Vissa år har jag jobbat väldigt mycket och haft tre till fyra födslar på en månad. Nu har jag precis varit föräldraledig ett år men ska komma i gång lite mer igen efter sommaren. Två födslar per månad är ett slags snitt. Anna ser fenomenet att föda som något heligt och tycker att vi skapat ett samhälle där kvinnan förväntas jobba på, hålla ihop och vara tacksam oavsett hur hon mår och oavsett behov. – Jag hör pappor skryta om att mamman börjat jobba när barnet var två veckor, och mammor får guldstjärna när hon är på gymmet redan en månad efter att hon fött barn. Det här är något vi behöver hjälpas åt med att förändra. Kunskapen om vad en graviditet och födsel innebär behöver komma ut i samhället. En nybliven mamma, ett nyblivet föräldrapar, behöver stöd och hjälp efter födseln. De behöver inte fika, blommor och sällan bebiskläder. Vad de behöver är näringsrik mat, någon som lyssnar och kanske någon som passar bebisen medan mamma får vila eller ta en dusch. Om Anna Bjelkefelt Bor : Traneberg Gör: Driver Doulagruppen och arbetar som doula Ålder: 36 Familj: Sambon Marcus, sonen Hugo 9 år och dottern Signe 1 år Brinner för: Att kvinnor ska få välja var, hur och med vem de vill föda

På en madrass i ett pannrum i Bromma sägs Bob Marley ha vistats under sitt nio månader långa Sverigebesök 1971. Nu visas Bob Marley: One Love på Bio Kaskad i Blackeberg. Under sitt första Sverige-besök 1971 bodde Bob Marley i en rosa villa i Nockeby, på en madrass i ett pannrum. Han var här för att arbeta med filmmusik och det sägs även att han spelade in fyra låtar tillsammans med Janne Schaffer, däribland en demoinspelning av ”No woman no cry”. Den 14 februari hade filmen Bob Marley: One Love svensk biopremiär. I filmen hyllas den ikoniska artistens liv och musik som inspirerade generationer med sitt budskap om kärlek och gemenskap. Filmen beskrivs som en stark berättelse om att övervinna motgångar och om livsresan bakom hans revolutionerande musik. Filmen är producerad i samarbete med familjen Marley. Lördag den 22 mars klockan 20.15 visas Bob Marley: One Love på Bio Kaskad.

Visste du att… Runstensplan fått sitt namn från Ängbystenen?  I Norra Ängby, ett stenkast från Runstensplan står runstenen Ängbystenen på en liten kulle på en obebyggd tomt. Stenen har inspirerat till det passande gatunamnet Runstensvägen, och det är alltså där man hittar Ängbystenen. Den är av gnejs och är omkring 2,3 meter hög, 1,2 meter bred och 3 decimeter tjock. Ristningarna går att beskåda på två sidor. Ängbystenen är tidigast känd från en teckning som är från mitten av 1700-talet.

Under en långpromenad i Skidbacksskogen, i närheten av Stora Mossens koloniträdgårdsförening, fick Teresia Månssons hund i sig avföring. Från att vara pigg och energisk kunde hon plötsligt inte gå. Djursjukhuset konstaterade att hon blivit förgiftad – av cannabis. Teresias tik Chanel är en Shetland Sheepdog som är nio månader gammal, pigg och glad. I förra veckan tog de en långpromenad som slutade på djursjukhuset. – Vi promenerade i Skidbacksskogen, bakom de nybyggda vita husen vid Västerled. Jag tränade lydnad med Chanel på toppen av berget när jag märker att hon äter på något. Jag får henne att sluta och hinner se att det ligger en hög diarré på marken där hon ätit. Efter detta fortsätter promenaden hemåt. Chanel har varit pigg och energisk hela tiden men när de kommit till Olovslundsdammen börjar hon plötsligt darra på benen och kan inte gå. Teresia ringer till AWAKE Djursjukhus på söder och berättar om händelsen. Hon blir ombedd att genast åka in. – I det här läget var jag rädd att hon fått i sig råttgift eftersom det kan vara dödligt för hundar, berättar Teresia. Hon måste bära Chanel till tunnelbanan. – Hon kunde inte gå ordentligt, vinglade och föll ihop. Hon var borta mentalt. På tunnelbanan brukar hon inte sitta still i min famn utan vill gå ner på golvet men nu var hon helt borta och tung i kroppen som hundar brukar bli när de blir sövda, berättar Teresia. Väl framme på djursjukhuset tas flera drogtest, bland annat för benzoider, amfetamin, kokain och cannabis, man testar blodkoagulationen för att utesluta råttgift. Testerna visar att Chanel fått i sig cannabis. Hennes tillstånd var så allvarligt att hon blev inlagd och veterinären trodde att hon skulle bli kvar över natten. – Hon fick lipid-dropp i en timme som hon svarade bra på, och medicin mot illamående. Chanel repar sig så pass snabbt att hon får komma hem igen samma kväll. Teresia får instruktion om att ge Chanel aktivt kol var tolfte timme tills burken är slut. Fick du några råd kring vad man ska göra om man misstänker att hunden fått i sig cannabis? – På djursjukhuset sa de att det är viktigt att man snabbt kommer in till djursjukhus, veterinär är inte tillräckligt. Hunden ska heller inte äta eller dricka. Är du orolig nu efter händelsen? – Ja, jag tittar extra mycket på vad som finns på marken. Jag kommer undvika det här skogsområdet trots att det är fint där på berget. Jag tänker på att barngrupper brukar vara uppe på berget nu när värmen kommer, det känns ju inte så bra om det finns cannabis på marken. Nu mår Chanel som vanligt igen, men det tog två dagar innan hon blev sig själv igen.